Tillväxt & konkurrenskraft
Svensk sjöfart är en viktig motor för den svenska industrin i stort. Redan i dag går mer än 90 procent av Sveriges handel via sjöfarten. Det är en siffra som med stor sannolikhet kommer att öka med tanke på att sjötransporter är effektiva, säkra och skonsamma mot miljön jämfört med transporter på land. Sverige har också Europas längsta kust och kan i princip betraktas som en ö-nation när det gäller transporter av människor och varor. Årligen transporterar fartyg och färjor mer än 130 miljoner ton gods och 30 miljoner människor till och från våra hamnar. År 2018 var den totala godshanteringen i svenska hamnar 179 miljoner ton, vilket är en ökning med 2 procent från 2017.
Föreningen arbetar bland annat för att uppnå harmonisering av villkoren på en internationell nivå och konkurrensneutralitet för svenska rederier. Marknadstillträdet ska vara fritt inom sjöfartsnäringen.
Omsättningen i svenska rederier uppgår till 34,4 miljarder kronor per år. Ungefär 80 procent av sjöfartsnäringen är koncentrerad till storstadsregionerna Göteborg, Stockholm och Malmö/Helsingborg. Antalet handelsfartyg i det svenska fartygsregistret över 500 brutto har minskat från omkring 250 för några år sedan till cirka 100 i dag. Rederierna har av konkurrensskäl tvingats flagga sina fartyg till andra länder, bland annat till våra grannländer. För att vända trenden har föreningen Svensk Sjöfart arbetat för att även svensk sjöfart ska få internationellt konkurrenskraftiga villkor. Den 1 januari 2017 infördes tonnageskatt i Sverige. Ett stort beslut med betydelse för Sverige som framtida sjöfartsnation.
Inre vattenvägar
EU har sedan ett antal år gemensamma regler för inlandssjöfart, det vill säga trafik på kanaler, floder och insjöar, det som gemensamt kallas inre vattenvägar, IVV. Sverige har nu fått möjlighet att bygga och utrusta fartyg enligt de regler som gäller för Kontinentaleuropas inre vattenvägar.
EU:s direktiv EU/2006/87 för inlandssjöfart infördes i svensk lag den 16 januari 2014. Till en början är det möjligt att bedriva inlandssjöfart på Göta Älv, Vänern och Mälaren och fler områden ska öppnas, enligt Transportstyrelsen. IVV öppnar för möjligheten att utveckla gods- och passagerartrafik på svenska inre vattenvägar i konkurrens med framförallt väg och järnväg. IVV är sedan mer än 100 år ett väl utarbetat transportsätt på kontinenten. Transporterna som utförs inom EU:s inre vattenvägar omfattar cirka 140 miljarder tonkilometer per år.
Nätet består av 37 000 km inre vattenvägar på floder, sjöar och kanaler i 20 medlemsstater. Inlandssjöfarten är tyst och energieffektiv, vilket är av central betydelse för logistiken när det gäller varutransporter från europeiska kusthamnar till slutdestinationen. Inlandssjöfartens energiförbrukning per tonkilometer transporterade varor motsvarar omkring 17 procent av energiförbrukningen vid vägtransporter och 50 procent av energiförbrukningen vid järnvägstransporter. Samhälls- och miljönyttan av inre vattenvägar är oomtvistad. Det som kan försvåra för en snabb utveckling av den svenska inlandssjöfarten är de tekniska sär- och tilläggsregler som Transportstyrelsen valde att lägga in i regelverket.