Internationell och nationell samverkan
Senast uppdaterad: 2024-02-06
Sjöfarten verkar på hela världens marknader och är därför beroende av internationella konkurrensregler. Detta är en av sjöfartens viktigaste principer. Föreningen driver den svenska sjöfartens frågor dels genom de europeiska och internationella rederiorganisationerna European Community Shipowners´ Association, ECSA, och International Chamber of Shipping, ICS. Där har föreningen en möjlighet att påverka regelgivningen framför allt inom EU men också inom International Maritime Organization, IMO, som är FN:s sjöfartsorganisation.
Ett annat sätt att försöka påverka Sveriges position är när regeringen förhandlar i EU och IMO. Svensk Sjöfart deltar i de samrådsmöten som regeringen eller Transportstyrelsen anordnar inför internationella möten.
Svensk Sjöfart är ofta representerad i den svenska delegationen i IMO, till exempel i arbetet med Energy Efficiency Design Index, EEDI. Processerna inom EU och IMO hänger tätt ihop. Ofta tas ett regelverk först fram av IMO (t ex svavelreglerna) för att sedan bearbetas och bli EU-lagstiftning. Det kan också vara tvärtom, det vill säga att EU går före och försöker påverka resten av världen genom IMO för att anta EU:s regelverk.
Svensk Sjöfart och dess medlemmar är medlem i organisationen Svenskt Näringsliv. Den svenska sjöfartens möjlighet att bidra till en hållbar samhällsutveckling är betydande. Svensk Sjöfart ser en viktig roll att samverka med många inom det maritima klustret: myndigheter, företag, utbildningssektorer, forskare, organisationer, politiska företrädare med flera.
Exempel på andra samarbetspartners är Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Lighthouse, SEKO Sjöfolk och Sjöbefälsföreningen, Näringslivets Transportråd, Sveriges Hamnar, Maritimt Forum, Svenska Skeppshypotek samt intresseföreningar inom klimat- och miljöområdet.