”Vad behövs för att Sverige ska fortsätta fungera i fred, kris och krig?”
Under seminariet ”Starkare svensk sjöfart – vad behövs för att Sverige ska fortsätta fungera i fred, kris och krig?” diskuterades nästkommande steg för att tillsammans stärka den svenska sjöfarten. Deltagarna var överens om fler fartyg måste flaggas in och kompetensförsörjningen säkras.
Från rederinäringen och myndigheterna deltog Claes Berglund, Stena Rederi AB, Johanna Boijer Svahnström, Viking Rederi AB, Lars Höglund, Furetank AB, Anders Hermansson, Svensk Sjöfart, Sveriges Marinchef Ewa Skoog Haslum och Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen. Dessutom deltog riksdagsledamöter från riksdagens trafikutskott, Johanna Rantsi (M), Magnus Oscarsson (KD), Mattias Ottosson (S) och Ulrika Heie (C).
Dagens moderator, Carolina Kihlström från Svensk Sjöfart, inledde samtalet med att med att låta samtliga deltagare svara på frågan ”Vad behövs för att Sverige ska fortsätta fungera i fred, kris och krig?”
– Jag har tre åtgärder jag skulle vilja lyfta, det första är att Försvarsmakten, MSB och andra myndigheter behöver investera i kunskap och relationer för att få det här att fungera. Och kunskap är inte bara att prata med oss i branschen utan det kanske också att se hur man gör i andra länder där man har, som vi uppfattar det, en bättre samverkan med sin handelsflotta än vad vi har haft historiskt här. Det andra är att vi behöver ha 200 till 250 svenskflaggade fartyg för att ha ett fungerande maritimt kluster. Och den tredje åtgärden är då hur får vi det, jag det är egentligen ganska enkelt, vi behöver ha ungefär samma villkor som vi har i våra grannländer för att bedriva sjöfart, säger Claes Berglund från Stena rederi AB.
– Den här försörjningsberedskapen den upptäckte man under pandemin hur viktig den var och hur förberedd man är. I Finland så fick vi ganska mycket stöd från försörjningsberedskapscentralen och rederierna fick statligt stöd för man insåg att det var nödvändigt att stötta rederierna i en krissituation. Och en annan sak man bör lyfta fram i en krissituation är den egna flaggans betydelse, det är jätteviktigt i Sverige att man flaggar in fler fartyg, när det är kris har man rätt att använda fartyg av egen flagg och Sverige är ett större land än Finland men vi har ungefär lika många inflaggade fartyg i bägge länder så en tyngdpunkt borde vara att flagga in fler fartyg i Sverige, säger Johanna Boijer Svahnström från Viking Rederi AB.
– Vi har svårare och svårare att behålla svensk flagg och det är inte på grund av kostnadsläget utan det är på grund av kompetensbrist. Vi har idag nio fartyg i order och det är inte helt säkert att vi kan fylla dessa med besättning i Sverige och det gäller alla kategorier, det här med kompetensförsörjning är jätteviktigt. Vi behöver även få till en utbildning som man kan gå in på och sedan gå ut med olika behörigheter och även kunna fortsätta sin behörighet, den utbildning vi har idag har funnits i 20 och innebär att man måste läsa till högsta behörighet och det missgynnar den mindre sjöfarten och den behöver vi runt våra kuster, säger Lars Höglund från Furetank Rederi AB.
– Systemet för skydd, systemet att skydda svensk sjöfart det är ju rätt så rigoröst egentligen, alla vi som sitter här inne bidrar ju till det systemet. Jag sa det senast här igår, titta inte på oss för det är ju inte bara marinen som skyddar sjöfarten utan det göra även hamnar, rederier tull, polis, kustbevakning, sjöfartsverk, det är många som bedriver skydd av själva sjöfarten och om det systemet ska vi ju verkligen värna och bevara och det är där jag tror också att vi blir robusta, säger marinchef Ewa Skoog Haslum.
– Jag instämmer i det som har sagts av många av er nämligen att bemanning och kompetensförsörjningen är den viktigaste frågan för att få svensk sjöfart att fungera på ett bra sätt framöver. Då behöver man fundera över hur vi arbetar med det, både när det gäller utbildningsfrågor, att underlätta för ungdomar, att säkra att kvinnor blir en större del av rekryteringen till svensk sjöfart och att på andra sätt också öka attraktiviteten i yrket till sjöss. Det kan i sin tur ge bättre förutsättningar att också öka på tonnaget. Sen tror jag det också att det finns mycket kvar att göra när det gäller förenklingar i regelverken, det kan mycket väl vara så att Transportstyrelsen har strängare regeltolkningar än andra länder och det kan också vara tvärtom beroende på vilka regler vi pratar om, men självklart kan vi göra mer där, säger Jonas Bjelfvenstam från Transportstyrelsen.
Rederinäringen och myndigheterna kom med flera goda förslag som kan sammanfattas som följer: öka inflaggningen, kompetensförsörjning, bränslepriser, tydligare nätverk, fortsatt finansiering av skeppshypotekskassan, behörighetstolkningar och utbildningsfrågor. Under samtalet gavs även politikerna möjlighet att uttrycka vad de vill göra för att stärka den svenska sjöfarten.
– Vi ser ju att får vi inte en fungerande sjöfart i fredstid, då kommer vi heller aldrig klara kris eller krig, utan svensk försörjningsförmåga är faktisk hotad även i fredstid. Så vi kommer gå vidare med ett antal förslag på att förbättra ekonomiska villkor för att göra det mer attraktivt att flagga svenskt. För det krävs att fler fartyg, inte bara de som redan gör det, utan vi vill faktiskt att fler även kommer tillbaka, det skulle inte bara stärka försörjningsförmågan utan också svensk ekonomi och kompetensförsörjning. Vi behöver också se till att vi har attraktiva utbildningar och attraktiva fartyg för utan sjöfolk då klarar vi heller inte en kris eller krig så det är också något vi kommer gå vidare med men vi börjar med att titta på konkurrenskraftens villkor för svensk sjöfart för jag tror det är där vi behöver börja men vi är inte heller främmande för att se över utbildningssystem och andra lågt hängande frukter, säger Johanna Rantsi (M).
– Är det en bild man verkligen fått till sig så är det att fartyg efter fartyg har flaggat ut från Sverige och det här är något som är väldigt bekymmersamt för beredskapen och vi har hört hur illa det är i vårt land och det som måste bekymra oss som sitter i regeringen nu, och det gör det ju, det borde också bekymra tidigare regeringar att vi har sett det här fortsätta år efter år. Därför är jag så glad att vi nu tillsätter en utredare som kommer titta över allt detta, vår plan är tydlig, fler svenskflaggade fartyg, se över utbildningar och regelverk, det är det uppdraget utredaren har. För vi vet att konkurrenskraften inte är samma i Sverige som i andra länder och att fartygen därför flaggas ut, nu är det nog och vi har en plan och vi tror att den här utredaren kommer göra saker som är positiva för svensk sjöfart, säger Magnus Oscarsson (KD).
– Jag tror det är viktigt att vi har en svenskflaggad flotta, vi behöver svensk personal på våra fartyg och även hamnarna behöver fungera, det är tre reflektioner som jag tar med mig idag, säger Mattias Ottosson (S).
– Det är avgörande att det finns människor som jobbar med det här, jag tycker det var viktigt det du lyfte Lars om de olika hindren dels utbildningen och ibland regelverken och det är klart att man måste se över det på en gång för det är ju inte bara en liten del man behöver ändra på utan det är en hel kedja av saker vi behöver se över som kompetensförsörjningen och robustheten kopplat till det tar jag med mig från det här samtalet, säger Ulrika Heie (C).
– Det är oerhört mycket bra som har sagts, en tanke som slår mig när jag hör allting och pratar sjöfart är att det som egentligen behövs är tre saker. Man behöver ha fartyg att köra med, man behöver rederier som kan reda de här fartygen och ser till att de faktiskt drivs och funkar på ett effektivt sätt. och sen måste vi ha sjöfolk ombord på våra fartyg. Det är de tre delarna vi måste säkerställa, varje del i ekvationen men de kräver en rad olika åtgärder för att komma till. Näringsvillkoren har berörts, bra besked idag, en utredning av tonnage och stämpelskatten är något som vi efterfrågat länge vi måste ha samma villkor som våra grannländer annars har vi en rejäl uppförsbacke. Kompetensförsörjningen är en jätteviktig fråga som vi jobbar intensivt med den frågan, branschen jobbar med likabehandling och jämställdhetsarbete det är något vi alla här jobbar med och måste ha på agendan. Vi behöver också lite hjälp, vi har tittat på utbildningsfrågan och här behöver vi hjälp från politiken och vi måste se till att vi kan attrahera fler till vår bransch och där har vi också alla ett ansvar att lyfta fram alt det positiva med vår bransch. Men det allra viktigaste är klustret i helhet och den samverkan vi har, både med våra myndigheter där vi behöver samverka med Försvarsmakten, Transportstyrelsen och flera andra för att få ihop alla de här bitarna. Vi behöver en löpande samverkan, säger Anders Hermansson från Svensk Sjöfart.
Seminariet går att se i efterhand här.
Publicerad: 2023-06-29