Svensk Sjöfart kommenterar regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll

Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll, som presenterades vid en pressträff den 21 december, redovisar hur regeringens klimatpolitik kommer utformas innevarande mandatperiod. Den innehåller ett antal åtgärder som regeringen anser behöver vidtas för att Sverige ska nå målet om noll utsläpp av växthusgaser till år 2045. På kort sikt och för de nationella etappmålen år 2030 respektive år 2040 innehåller handlingsplanen få konkreta åtgärder och någon redovisning för åtgärdernas kostnadseffektivitet saknas. Regeringens klimatpolitik utgår istället från EU:s regelverk Fit For 55 och att nå nettonoll år 2045, ökad elektrifiering samt att prissätta utsläpp. 

– EU har med Fit For 55 beslutat att införa världens mest ambitiösa klimatpolitik. Bland annat kommer sjöfarten att ingå i EU:s handel med utsläppsrätter som minskar utsläppen med 62 procent till år 2030 för att därefter fasas ut helt till år 2039. Svensk Sjöfart, som är en del av den europeiska sjöfartsnäringen och som till övervägande del opererar internationellt anser att regeringen gör helt rätt som fokuserar på att säkerställa att Sverige klarar av de tuffa krav som följer av EU:s klimatregelverk med bibehållen konkurrenskraft, hög sysselsättning och acceptabla sociala och ekonomiska konsekvenser, säger Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart.

En genomgående åtgärd, i klimathandlingsplanen, för att nå nettonoll år 2045 är ökad elektrifiering av samhället, industrin och inte minst transportsektorn tillsammans med säkrad tillgång på fossilfri elektricitet, där en utbyggnad av kärnkraften pekas ut som en central angelägenhet för att möjliggöra omställningen.

Även för sjöfartens del föreslås åtgärder för ökad elektrifiering, bland annat fortsatt skattenedsättning av landström och undantag från krav på nätkoncession i hamnar för att möjliggöra ökad utbyggnad av starkströmsledningar. Det är en positiv utveckling men även yrkesmässiga fartyg under 400 brutto bör omfattas. Om dessa mindre fartyg, som relativt enkelt kan elektrifieras inte omfattas så innebär det att incitamenten att elektrifiera är mindre och risken är att man då fortsätter med fossil dieseldrift som dessutom är helt skattebefriad. Regeringen har begärt godkännande från EU om förlängning av det svenska undantaget om fortsatt skattenedsättning för landström, men nuvarande undantag löper ut vid årsskiftet så ett besked hastar. Därtill kan vi notera att EU:s Fit For 55 paket innehåller krav om tillgång på landström till större fartyg i hamn från år 2030 och därmed tillhörande starkströmsledningar. Här behövs konkreta åtgärder både för fartyg och i land för att möjliggöra en sådan utbyggnad i tid.

Regeringens bedömning är dock att hållbara fossilfria drivmedel kommer ha en central betydelse för att sjöfarten skall nå klimatmålen eftersom elektrifiering inte är tillämpligt på alla typer av fartyg och att inhemsk produktion av sådana bränslen därför behöver öka. Detta stämmer väl överens med Svensk Sjöfarts inspel till Klimathandlingsplanen såväl som till det Nationella Klimatmötet som hölls i juni år 2023. Som åtgärd avser regeringen ökad samverkan och samordning tillsammans med flyget kring hållbara och fossilfria sjöfartsdrivmedel med intentionen att få till stånd en inhemsk produktion av biobränslen och elektrobränslen samt främja utbyggnaden av tillhörande infrastruktur.

Överlag nämns prissättning av utsläpp i skrivelsen flertalet gånger vilket identifieras som en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik och att Sverige fortsatt bör verka för prissättning av utsläpp i olika delar av världen tillsammans med en harmonisering av prissättningen av utsläpp globalt. Givet nuvarande utsläppshandelssystem (ETS1) där cirka 750 industrianläggningar som idag står för cirka 39 procent av Sveriges totala utsläpp och där handelssjöfarten inkluderas från årsskiftet, tillsammans med en ytterligare utsläppshandel (ETS2) för bland annat vägtransporter och bostäder inom EU från år 2027-2028, förslår regeringen att utreda möjligheten att inkludera i princip all förbränning av bränslen i samtliga sektorer som inte ingår i ETS 1 och ETS 2. Svensk Sjöfart tolkar detta som att inrikes sjöfart, skärgårdstrafik och fartyg med bruttodräktighet understigandes 5000 i så fall skulle ingå i ett sådant system.

Ytterligare åtgärder regeringen avser att vidta för sjöfartens del är att driva på för en ökad omställning på global basis genom krav på användning av fossilfria drivmedel och ett marknadsbaserat styrmedel genom FN:s sjöfartsorganisation (IMO), där även fartyg understigandes en bruttodräktighet om 5000 inkluderas. Svensk Sjöfart välkomnar förslaget som både bidrar till att adressera utsläppen globalt och därigenom även säkerställer konkurrens på lika villkor vilket är oerhört viktigt för en global näring som sjöfarten.

Regeringen plockar även upp ett förslag från Trafikanalys att den nationella samordnaren för inrikes sjöfart får förlängt och förtydligat uppdrag att verka för en fossilfri sjöfartsnäring i Sverige. Regeringens bedömning är att det finns behov för ytterligare samordning av sjöfartens klimatomställning till utsläppsfria fartyg samt användning av hållbara sjöfartsbränslen och att man avser att återkomma med ett uppdrag till den nationella samordnaren att stödja omställningen och en konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Svensk Sjöfart ser ett uppenbart behov att förtydliga rollen för den ”nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart” visa-vi den ”särskilda utredaren för Initiativet Fossilfritt Sverige” som redan har uppdraget att stödja näringslivets omställning till fossilfrihet, givet att sjöfartsbranschen är en av 22 branscher som tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige. Annars finns en risk att sjöfarten hamnar mellan stolarna. Oavsett hur arbetet fördelas mellan de olika samordnarna är det fortsättningsvis avgörande med ett skifte från att ta fram förslag på åtgärder och planer till att gå mot politiken får på plats de konkreta åtgärder som behövs för att näringslivet ska kunna gå vidare med omställningen med en bibehållen svensk konkurrenskraft.

Sist men inte minst menar regeringen att de nationella etappmålens målformuleringar inklusive transportsektorsmålet om 70 procents reduktion till år 2030 skall ses över av Miljömålsberedningen.

Klimathandlingsplanen har presenterats i form av en skrivelse vilket betyder att den inte underställs riksdagen för beslut och att den samlade planen inte heller kommer att remitteras.

Pressträff: Regeringen presenterar klimathandlingsplanen. 

Läs hela regeringens klimathandlingsplan. 

Publicerad: 2023-12-22