Sjöfartens betydelse för Sverige, avgiftssystemet och klimatet i fokus under årets Almedalsvecka

Sjöfarten belystes under Almedalsveckan, både på Maritim Mötesplats där flera politiker var på plats under veckan, både i Sjöfartsgaraget och på andra scener. På merparten av seminarierna lyftes vikten av samverkan mellan politik och industri. Samtliga seminarier på Maritim Mötesplats kan ses här.

Sjöfartsverkets nya avgiftssystem var i fokus på flera seminarier. När frågan diskuterades under Svensk Sjöfart seminarium om IMO:s klimatavtal menade politikerna på scen att avgiftssystemet behöver ses över för att bli mer miljöstyrande.

– Vi har tidigare infört tonnageskatten för branschen och sagt att Sverige ska vara världens första fossilfria land samt infört mål om överförflyttning av gods från väg till sjö. Gällande farledsavgifter har socialdemokraterna inga planer på att ändra dem just nu, däremot önskar vi se över miljöstyrningsdelen, säger Johan Büser, riksdagsledamot Socialdemokraterna.

– Vad gäller miljöstyrningen av avgiftssystemet kan vi göra mycket mer. Det är mycket tråkigt att höra att miljövänliga alternativ får höjda avgifter. Sedan har vi också inför om eco-bonus. Vad gäller investeringsstöd har vi inför ett industrikliv; och jag tycker att sådana stöd bör kunna användas för sjöfarten, säger Stina Bergström, riksdagsledamot Miljöpartiet.

– Vi är oroade över de nya farledsavgifterna och vi tror att man måste ta ett omtag och kanske till och med se över hela finansieringsformen för Sjöfartsverket. Vi har lanserat att vi vill ha en nordisk sjöfartsplattform och avsätta medel för detta; det är just det internationella samarbetet som är centralt i dessa frågor, säger Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot Moderaterna.

På ett ytterligare seminarium som Svensk Sjöfarts arrangerade diskuterades sjöfartens betydelse för Sveriges säkerhet – både i freds- och kristider.

– Om det blir störningar, det behöver inte vara krig, det kan vara en olycka eller vad som helst. Två saker händer då; antingen åker försäkringspremierna upp i taket, vilket innebär att det blir ekonomiskt omöjligt att gå till ett ställe eller också så täcker inte försäkringarna överhuvudtaget. Då är man avskuren. Då krävs det att man har egna resurser i landet för att klara av saker och ting med. Och de är så begränsade idag. Vikten av svensk flagg är därmed jätteviktig. 11+5 – det är antalet fartyg vi har tillgång till i det här landet om det skulle hända någonting, säger Jan-Eric Nilsson, Gotlandsbolaget.

Infrastrukturministern Tomas Eneroth var på plats på Maritim Mötesplats när Blå Tillväxt arrangerade seminariet ”Hur går det för sjöfarten efter valet?”. Ministern berättade bland annat om de goda nyheterna för sjöfarten i den nyss lanserade godsstrategin.

– För att sjöfarten ska få en framtid krävs både tonnageskatten som möjliggör en inflaggning, andra ekonomiska incitament, vare sig vi talar omlastningspeng eller översyn av hamnavgifter och farledsavgifter, men det krävs också ett tänk om hur sjöfarten ska få en ökad andel i de samlades godstransporterna. Det är viktigt för klimatet och svensk industri och konkurrenskraft. I Godsstrategin föreslår vi bland annat förhandsbesked om sjöfartsstöd, en inflaggningsportal och en nationell samordnare för sjöfarten, säger Tomas Eneroth.

Tomas Eneroth deltog också i ett samtal med Boriana Åberg (M), Anders Åkesson (C) och Lorentz Tovatt (Mp) där samtliga var eniga om vikten av förutsägbara villkor för sjöfarten. På frågan om nettomodellen gav Tomas Eneroth ett positivt besked då han på frågan om han kan tänka sig en ändring i nettomodellen svarade ”Absolut”.

I Sjöfartsgaraget (Gotlandsbolagets garage) pratades det sjöfart med allmänhet och beslutsfattare. Chalmers och initiativet Satsa på Sjöfart var på plats med simulator och lockade många besökare till utställningen som fick möjlighet att testa på livet som sjökapten.

Publicerad: 2018-07-09