Riksdagsledamot vill se stärkt konkurrenskraft för svenska fartyg

”Vad avser ministern att göra för att säkerställa att sjöinkomst också kan användas för internationellt konkurrensutsatta fartyg som går i inre fart, inte minst av beredskapsskäl men också för att möjliggöra för svenska fartyg att konkurrera i trafik mellan svenska hamnar?” frågan ställdes av riksdagsledamoten Jimmy Ståhl (SD) till finansminister Elisabeth Svantesson (M) som nu har inkommit med ett skriftligt svar på frågan.

– Svenskflaggade fartyg spelar en viktig roll för att säkerställa förmågan till en grundläggande svensk försörjning och transporter i normala såväl som orostider, och i händelse av krig är den svenska handelsflottan instrumentell för Sveriges totalförsvarsförmåga. Svenska fartyg omfattas av olika regelverk, beroende på vilket fartområde de trafikerar. Att det finns regelmässiga skillnader är naturligt beroende på olika säkerhetskrav för trafik i skyddade vatten – i detta fall benämnt inre fart – och fartyg som går på öppet vatten – vanligen benämnt Europafart eller fjärrfart. Dessa regler beror inte minst på olika säkerhetskrav, skriver Jimmy Ståhl.

I sitt svar skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) att en väl fungerande svensk sjöfart är avgörande för svensk utrikeshandel och påpekar att regeringen nu inväntar förslaget från den utredning som tillsattes tidigare i år för att sedan ta ställning i frågan.

– Svensk sjöfart ska vara konkurrenskraftig. En väl fungerande sjöfart är avgörande för svensk utrikeshandel. Svenskflaggade fartyg bidrar till att stärka beredskapen i Sverige och säkra varuförsörjningen vid en eventuell krissituation. I juni i år utsåg infrastruktur- och bostadsministern en utredare som ska lämna förslag för att öka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och samtidigt stärka beredskapen. Uppdraget ska redovisas den 29 december 2023. Redovisningen av uppdraget bör inväntas och därefter kommer regeringen att ta ställning till utredningens förslag, skriver Elisabeth Svantesson.

Svensk Sjöfart har länge betonat vikten av stärkta näringsvillkor för att den svenska sjöfarten ska bli konkurrenskraftig och håller med om att frågan med fartområden är problematisk och behöver åtgärdas. En fråga som Svensk Sjöfart drivit länge är att nettomodellen måste återställas för att vi i Sverige ska ha en rederinäring som konkurrerar på samma villkor som i övriga länder.

– Att sjöfartens näringsvillkor stärks är av allra största vikt för att säkra landets försörjningsberedskap och öka antalet svenskflaggade fartyg. Det är därför av stor vikt att de svenska regelverken hänger ihop, däribland reglerna i inkomstskattelagen och förordningen om sjöfartsstöd, och fungerar för alla typer av sjöfart för att vi ska få en tillväxt av den svenska handelsflottan. Svenska rederier måste ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som gäller i de större sjöfartsnationerna inom EU, det är helt avgörande för att vi långsiktigt ska ha kvar livskraftig rederiverksamhet i Sverige. Men för att vi långsiktigt ska kunna behålla och få fler svenskflaggade fartyg är det också viktigt att nettomodellen återställs. Det är något vi ser fram emot att regeringen ser över. Utan det har vi inte de samlade goda konkurrensvillkoren som behövs för att driva denna verksamhet i Sverige, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

Publicerad: 2023-11-20