Klarar vi en till kris? – Lärdomar från coronapandemin och Ukrainakriget

Under Svensk Sjöfarts seminarium i Almedalen diskuterades lärdomar från både coronapandemin och Ukrainakriget. Under coronapandemin har sjöfarten och framförallt färjesjöfarten drabbats av krisens konsekvenser. I nuvarande krig i Ukraina har både sjöfarten och sjömän drabbats på flera olika sätt.

Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, Annika Elmgart, avdelningschef ansvar för krisberedskap och civilt försvar, MSB, och Peder Ohlsson stf. Marinchef, Försvarsmakten, var alla överens om att ökad beredskap och övningar krävs framöver.

– Att vi har haft utmaningar på transport och flöden, där råder det inga tvivel. Vi har arbetat med att vi kan säkra och säkerställa att vi kan uppnå vårt uppdrag. Samtidigt påverkar det även våra investeringsprojekt och där har det varit fokus på att säkerställa att vi haft personal i våra projekt. Tittar vi på fortsättningen så upplever vi att vi får längre ledtider och vissa transportvägar fungerar inte längre idag. Det leder till kostnadsökningar. När det gäller material och resursbrister har vi olika prioriteringar. Vi analyserar läget löpande i en krisledning och följer utvecklingen. Vi har löpande dialog med branschen och andra myndigheter och det har vi i de olika forumen. Vår krisledning rapporterar på veckobasis. Lärdomar som dragits är att en koordinering behöver starta i god tid, vi behöver beredskap för att upprätta krisledning. Vi behöver fortsätta arbetet med kritiska leveranser och det gäller bland annat sjöfarten, säger Roberto Maiorana, GD för Trafikverket.

– Tittar man på sjötransporterna blir det tydligt med det svenska beroendet av svensk handel, något som kanske gjort att medvetandet höjts om hur snabbt det kan gå om transporterna inte fungerar. Den privat-offentliga samverkan behöver bli ännu bättre framöver. Vår hemläxa på MSB är att vi måste bli bättre på tvärsektoriella analyser för att tidigare analysera vilka brister som kommer, exempelvis vad som händer om det blir stopp i sjöfarten. En viktig del är att vi har pandemin och den säkerhetspolitiska diskussionen, men än så länge pratar vi inte om höjd beredskap och det är viktigt att vi klarar detta även under höjd beredskap, säger Annika Elmgart, MSB.

– Det vi tar med oss är att vi måste ha en uthållighet. Vi anpassar beredskapen efter lägesbilder som finns. Gällande försörjning av landet måste vi skapa en bredare strategisk uthållighet att säkra försörjning av hela Sverige, inte bara livsmedel utan exempelvis reservdelar. Det är så mycket mer än bananbåtar som måste in i Sverige. Hotbilden vi ser är både på och under ytan. Är det något ni ska komma ihåg så är det att det är en komplex uppgift och vi måste öva, säger Peder Ohlsson, stf Marinchef, Försvarsmakten.

Carl Carlsson som är ansvarig för säkerhetsfrågor på Svensk Sjöfart menade att det är mycket viktigt att arbetet i framtiden fungerar på liknande sätt i tider av fred som i tider av kris och krig.

– Vi uppfattar det från den civila sjöfarten att det måste vara sömlöst, det som fungerar under ordinarie organisation måste även fungera under kris och krig, säger Carl Carlsson.

Representanterna från de olika myndigheterna menade att vi i framtiden kommer att få se fler övningar och att det är mycket viktigt att övningarna genomförs.

– Vi har fått uppdrag att bli sektorsansvarig beredskapsmyndighet för transportsektorn och det innebär att vi kommer att behöva öva. Att vara ute i god tid med koordinering blir resultat av att man får öva. Vi kommer få se fler övningar, säger Roberto Maiorana.

Flera politiker deltog under seminariet och samtliga var överens om att andel svenskflaggade fartyg behöver öka. Åtgärder som lyftes fram var bland annat tonnageskatten, stämpelskatten och Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform.

– Det är viktiga och komplexa frågor vi har hört. Många har blivit medvetna om hur beroende vi har blivit av transporter utifrån och 90 procent av alla transporter sker med sjöfart. Där är det oerhört viktigt att det finns tillräckligt med infrastruktur. Vi behöver få upp andelen svenskflaggade fartyg och en av bromsklossorna är tonnageskatten och stämpelskatten där man behöver göra en förändring. Här har det nyligen gjorts ett tillkännagivande av en enig riksdag och det är oerhört viktigt att det görs så att vi får upp den svenska inflaggningen. Även frågan om att alla ambulansbåtar på västkusten är danskflaggade på grund av byråkratiskt hinder r något vi måste ta tag i. Tänk vad som skulle hända i en krigssituation och där vill jag säga till Trafikverket – lös detta så fort det bara går, säger Gudrun Brunegård, riksdagsledamot KD.

– Sjöfarten är central och mycket gods transporteras via sjöfarten och det är viktigt för både handel och industri. Man måste stärka den svenska sjöfarten betydligt och sjöfarten måste även bli mer miljövänlig, exempelvis mer miljövänliga drivmedel. Vi måste även få kontroll över vår svenska infrastruktur och därför måste vi ha kontroll över de svenska hamnarna. Man måste även få en bättre lagerhållning för att säkra tillgången till strategiskt viktiga varor. Andelen svenskflaggade fartyg måste öka mer. Frågan om hur Sjöfartsverkets finansieras gör också att konkurrensvillkoren blir annorlunda för sjöfarten och detta måste man se över för att öka anslagsfinansieringen. Det är också viktigt att personalen som arbetar ombord har bra villkor, Lotta Johnsson Fornarve, Andra vice talman, Vänsterpartiet.

– Ett perspektiv som inte alla tagit till sig är det fokus i totalförsvarsbeslutet om hur vi kan möta ett väpnat angrepp. Om man utgår från det och vet att 90 procent av alla varor transporteras med sjöfart och att vi har förlorat många svenskflaggade fartyg – det är en oerhörd sårbarhet och det måste vi fundera på. Se bara vilka konsekvenser händelserna i Suez-kanalen fick. Inför hösten måste den här frågan upp tydligare på bordet för att vi ska förstå konsekvenserna och diskutera ihop oss om en konkret målsättning. Konkurrenskraftsförutsättningar för företagen måste anpassas till den globala arenan man agerar på. Kompetensförsörjning och hur man kan öka svenskflaggade fartyg är viktigt. Det är även viktigt hur man synkar transporterna med andra trafikslag, säger Daniel Bäckström, Riksdagsledamot, försvarsutskottet,

– Man behöver spaningen att ingenting får man gratis i att stärka vår beredskap. Man behöver både en säkring av den kompetens som finns på den civila och militära sidan och vi behöver en ökad beredskap. Då tror jag också att vi behöver samverka nära med andra näringar och andra sjöfartsnationer. Exempelvis beredskap för minröjning och säkra att den civila sjöfaten kan fungera och att vi har tydlig planering kring krigsplacering av den civila sjöfarten i händelser av krig och kris. Det nordiska perspektivet är också viktigt och man behöver stärka samverkan mellan våra närmsta grannländer, i allt från försörjningstrygghet och övningsverksamhet. Man bör även stärka samverkan mellan sjöfarten och akademin och exempelvis ta fram nya utbildningar och kompetens när man möter nya hot. Jag skulle vilja veta från branschens sida vad som verkligen behövs, säger Aron Emilsson, Riksdagsledamot, utrikesutskottet,

Hela seminariet går att se på Svensk Sjöfarts Facebook-sida.

Publicerad: 2022-07-04