Blå Tillväxt stödjer skrivelse om att höja sjöfartsstödet till 100 %

Blå Tillväxt, ett samarbete mellan Svensk Sjöfart, Seko Sjöfolk och Sjöbefälsföreningen, arbetar för att öka kunskapen om sjöfartens betydelse för jobben, miljön, tillväxten och Sveriges trygghet. Ett av Blå Tillväxt förslag på åtgärdsområden för att öka sjöfartens konkurrenskraft är att sjöfartsstödet återgår till 100%. Det är viktigt för sjöfarten och betydelsefullt för enskilda rederier att systemet är förutsägbart och stabilt. Parterna i Blå Tillväxt tycker därför att det är mycket glädjande att riksdagsledamot Anders Åkesson (C) idag skriver en fråga till infrastrukturminister Thomas Eneroth om just detta.

Anders Åkessons (C) skrivelse:

2016/17:1838 Svensk sjöfarts konkurrenskraft Trafikanalys konstaterar i sin rapport om den svenska sjöfartens konkurrenskraft att de avgiftshöjningar som Sjöfartsverket och Transportstyrelsen gjort under 2016 har minskat sjöfartens konkurrenskraft.

Detta rimmar illa med de uttalade ambitioner regeringen uttryckt angående att nyttja sjöfarten mer för att avlasta vägar och järnvägar samt för att stärka svensk konkurrenskraft. Utöver dessa avgiftshöjningar konstaterar Trafikanalys att delfinansieringen av tonnageskatten med en sänkning av sjöfartsstödet med en procent ytterligare urholkar svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft. Ett sätt att stärka svensk sjöfart skulle kunna vara att återgå till hundraprocentigt sjöfartsstöd.

Detta kan utöver ovan motiveras med att dagens system för tonnageskatt är överfinansierat. Enligt förarbetena inför den förändring av sjöfartsstödet som ägt rum finns det ingen anledning att minska sjöfartsstödet innan dess att 30 företag ansökt om att gå in i systemet. I dag är den siffran fyra företag. När 30 företag är inne kan man utvärdera om en delfinansiering från sjöfartsstödet är nödvändig och lämplig.

Min fråga till statsrådet Tomas Eneroth är: Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att på nytt stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft?

 

Tomas Eneroths svar:

Anders Åkesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att på nytt stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft.

Inom regeringen pågår arbete inom flera områden med syftet att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Sjöfartens konkurrenskraft är en viktig faktor för att få till den överflyttning av godstransporter från väg till sjö som regeringen vill uppnå.

I slutet av förra året infördes ett frivilligt system med schablonbeskattning för rederier, s.k. tonnagebeskattning. Enligt rederinäringen kommer möjligheten till tonnagebeskattning bidra till bl.a. fler svenskregistrerade fartyg och ökad sysselsättning. Regeringen avser att utvärdera införandet av systemet med tonnagebeskattning och dess effekter. I syfte att delfinansiera de minskade skatteintäkter som systemet med tonnagebeskattning beräknas medföra kommer en sänkning av nivån på sjöfartsstödet att genomföras (förordningsändringen är ännu inte beslutad pga. pågående notifiering hos EU-kommissionen). Sänkningen får dock anses vara marginell då arbetsgivare fortsatt kommer få tillbaka 99 procent (i stället för 100 procent) av inbetald skatt på sjöinkomst resp. arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

I juni i år överlämnade regeringen propositionen Regelförenkling för sjöfarten (prop. 2016/17:205) till riksdagen. I propositionen föreslås flera olika förenklingsåtgärder med anknytning till fartygsregistret. Bl.a. föreslås att registreringen av mindre skepp förenklas samt att det införs en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet. Regeringen avser att fortsätta arbetet med förenklingar för sjöfarten.

Beredning pågår av Trafikanalys redovisning av uppdraget om att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt eko-bonussystem i Sverige. Syftet är att stimulera överflyttningen av gods från väg till sjöfart. Grundtanken är att stödja intermodala transportlösningar och ge statligt stöd för de merkostnader som kan vara förenade med att välja sjötransporter som en del av en transportkedja.

Arbete pågår med den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för åren 2018–2029. I detta arbete har regeringen varit tydlig med att man vill främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Trafikverket redovisade den 31 augusti 2017 sitt förslag till ny plan. Regeringen kommer att ta ställning till Trafikverkets förslag och besluta om en ny nationell plan under våren 2018.

Regeringens satsning på järnvägsunderhåll främjar även sjöfarten då mycket gods till och från hamnarna går med järnväg. Arbetet med att öka regelefterlevnaden i åkeribranschen främjar också sjöfarten då prisdumpning av lastbilstransporter försvåras.

Regeringen har under 2017 påbörjat ett arbete med att ta fram en nationell godstransportstrategi. Syftet är att bidra till att de transportpolitiska målen nås, stärka näringslivets konkurrenskraft samt främja en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg. Regeringen avser att presentera strategin under första halvåret 2018.

Vid Transportstyrelsen pågår ett arbete med att enhetligt riskbedöma dagens lotsleder på ett mer ingående sätt och sett utifrån dagens fartygstrafik. Syftet är, enligt myndigheten, att ta fram riskbaserade regler som underlättar för moderna fartyg i områden med krav på lots ombord.

 

Anders Åkessons förfrågan finns att läsa i sin helhet här. Tomas Eneroth svar finns att läsa i sin helhet här.

Publicerat: 2017-08-24, 10:32:13.