Är farledsavgiften en skatt eller avgift?

Sjöfartsverket tar ut farleds- och lotsavgifter från sjöfartssektorn för att finansiera stora delar av sin verksamhet, detta är något som riksdagsledamoten Mikael Larsson (C) uppmärksammat i en skriftlig fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

– Kostnaderna för det gemensamma systemet finansieras enligt en sedan länge etablerad finansieringsprincip där olika avnämare står för sina respektive kostnader i systemet. Försvarsmaktens kostnader finansieras således av Försvarsmakten, den civila luftfartens andel av kostnaderna genom att Sjöfartsverket får ersättning via undervägsavgifterna, handelssjöfartens andel genom farledsavgifterna, och fritidsbåtstrafikens, allmänflygets och annan offentlig användning finansieras i sin tur över anslag. Under senare år har den finansieringsprincip som gällt för det gemensamma systemet frångåtts. Problematiken har påpekats av Sjöfartsverket under ett flertal år, och enbart för 2020 kan det konstateras att cirka 100 miljoner kronor som enligt gällande finansieringsprincip borde ha finansierats över anslag i stället har finansierats över farledsavgiften. Beloppet motsvarar cirka 10 procent av det samlade farledsavgiftsuttaget under ett år, skriver Mikael Larsson.

Infrastrukturministern menar att Sjöfartsverket ska tillhandahålla sjö- och flygräddningstjänst och ta ut avgifter för att finansiera verksamheten.

– Sjöfartsverket får dock genom ett anslag årligen tillskott för att delfinansiera verksamheten. Avgiftskonstruktionen har tillämpats under lång tid och under flera regeringar och har fungerat väl, skriver Tomas Eneroth bland annat i sitt svar.

Anders Hermansson, vice VD på Svensk Sjöfart, efterfrågar ett tydligare svar från ministern i frågan.

– Det hade varit intressant att få ett svar kring huruvida detta blir en skatt eller avgift enligt den ansvariga ministers bedömning. Mot bakgrund av att Sjöfartsverket under flera år påpekat att det anslag ministern hänvisar till inte räcker till för att täcka den andelen av kostnaderna som detta anslag är tilltänkt att täcka befinner vi oss i en situation där 10 procent av farledsavgifterna årligen går åt för att täcka kostnaderna för sådant som rimligen borde finansieras över anslag, säger Anders Hermansson.

Något som Anders Hermansson också reagerar över är att konsekvenserna av nuvarande modell för finansieringen av det gemensamma systemet för flyg- och sjöräddning är att handelssjöfarten alltid blir den part som får stå för kostnadsökningar och underfinansiering från andra brukarkollektiv.

– I dagsläget står handelssjöfarten för en dubbelt så stor andel av kostnaderna som det ursprungligen var tänkt när modellen för fördelning av kostnaderna togs fram. Detta medan exempelvis den kommersiella luftfarten inte ens fullt ut täcker den kostnadsandel som det var tänkt att luftfarten skulle stå för. Detta kan inte vara avsikten med vare sig farledsavgiften eller för den delen ett gemensamt system för flyg- och sjöräddning att kostnader hela tiden ska vältras över på ett av brukarkollektiven, säger Anders Hermansson.

Läs hela Mikael Larssons fråga och Tomas Eneroths svar här.

Publicerad: 2021-03-31