Svenskflaggade fartyg, kompetensförsörjning, konkurrenskraft och den gröna omställningen i fokus under riksdagens sjöfartsdebatt

Igår ägde riksdagens debatt om sjöfartsfrågor rum. Flera av sjöfartens prioriterade frågor lyftes fram under debatten, däribland försörjningsberedskapen och vikten av svenskflaggade fartyg, kompetensförsörjningen, sjöfartens skatter och avgifter samt den gröna omställningen. Debatten visar på att det råder en tydlig enighet bland trafikutskottets ledamöter om sjöfartens framtid.

Riksdagsledamöterna är överens om att den svenska sjöfarten måste stärkas, att den svenska försörjningsberedskapen måste tryggas och vikten av fler svenskflaggade fartyg i såväl kris- som krigstider men även i fredstider.

Fler svenskflaggade fartyg och skattefrågor

Magnus Jacobsson (KD) har i samtal med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) lyft betydelsen av inflaggning där han påpekat att politiken inte enbart bör prata om inflaggning överlag utan även vilken typ av inflaggning.

– Om vi har regelverk som gör att vi inte kan flagga in fartyg har vi en risksituation, för det är bara svenskflaggade fartyg som vi kan använda vid en eventuell ofred. Därför väckte jag den frågan ihop med ministern igår. Jag hoppas att regeringen tittar på dessa regelverk. Vi behöver inte bara fler fartyg. Vi behöver också en mix av fartyg. Vi pratar om inflaggning, men vi behöver också prata om vilken inflaggning, säger Magnus Jacobsson.

Linda Westerlund Snecker (V) menar att det måste göras mer för att fler fartyg ska ha svensk flagg och frågar i sitt anförande vad regeringen tänker leverera.

Jimmy Ståhl (SD) lyfte nyheten om att Svensk Sjöfarts medlem Wallenius nu startar ett nytt svenskt rederi tillsammans med logistikföretaget Greencarrier och att fartygen flaggas svenskt.

– Jag måste, fru talman, passa på att lyfta en liten solskenshistoria i dessa mörka dagar: Wallenius och Greencarrier ska starta ett gemensamt rederi med namnet Lakeway Link, med syfte att sjövägen transportera tung trafik mellan Mälaren och Polen. Det kommer att ske med två avgångar i veckan och svensk flagg på fartyget, säger Jimmy Ståhl.

Mattias Ottosson (S) är även han övertygad om att det behövs fler svenskflaggade fartyg och att det krävs justeringar av bland annat tonnageskatten, stämpelskatten och nettomodellen för att det ska bli verklighet. Flera ledamöter lyfte behovet av att ge svensk sjöfart möjlighet att konkurrera på lika villkor och att se över de villkor och skatter som i nuläget utgör hinder för att stärka konkurrenskraften. Bland annat efterfrågas en översyn av tonnageskatten och att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift, något som Svensk Sjöfart länge förordat.

– Ett viktigt verktyg är att ta bort stämpelskatten på nya fartyg och ersätta den med en direkt avgift till Sjöfartsverket. Stämpelskatten har dessutom en negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart, eftersom satsningar på grön teknik gör fartygen dyrare. Det leder i sin tur till högre stämpelskatt, säger Helena Gellerman (L).

– Det behöver göras en hel del förändringar för att vända skutan och ge svensk sjöfart möjlighet att konkurrera på lika villkor. Det handlar om alltifrån tonnageskatt till stämpelskatt, bareboat, nettomodell, utbildningsblock, lots, farledsavgifter, navigationsstöd från land, förhandsbesked när det gäller sjöfartsstöd med mera. Men det ska vi ta tag i, säger Jimmy Ståhl (SD).

– Jag har alltså stora förhoppningar om att man jobbar snabbt med detta på departementet och att man kommer att komma med besked ganska snart. Vi har som sagt goda samarbeten partierna emellan, och jag hoppas att man tar tag i tonnageskatten som den förra regeringen valde att inte utvärdera men som faktiskt är ett av de största hoten mot att fler svenskflaggade fartyg kan komma in, säger Johanna Rantsi (M).

Sjöfartens behov av kompetens

I höstas skickade branschorganisationen Svensk Sjöfart in en hemställan till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) gällande behovet av att skyndsamt genomföra förändringar i den förordning som skulle kunna möjliggöra en kompletterande sjöfartsutbildning. Under debatten lyfte ledamöterna vikten av sjöfartens kompetensförsörjning och betonade Svensk Sjöfarts förslag om en modulbaserad utbildning som kan underlätta för fler att söka sig till branschen.

Johanna Rantsi (M) menar att det finns en medvetenhet om de utmaningar som sjöfartsbranschen står inför och betonar att politikerna behöver lyssna på vad branschen efterfrågar.

– Svensk Sjöfart har till exempel tagit fram ett förslag på en modulbaserad utbildning som de förespråkar. Det tycker jag är värt att utvärdera, för är det några som vet vad som saknas är det branschen själv. Jag tror att vi tillsammans med dem kan göra mycket för att attrahera fler till att söka sig till just sjöfartsbranschen, som är attraktiv och har goda villkor här i Sverige, säger Johanna Rantsi.

Centerpartiets Ulrika Heie, ordförande i trafikutskottet, och Sverigedemokraternas Jimmy Ståhl instämmer.

– Vi har väl alla goda kontakter med Svensk Sjöfart och har lyssnat till modultänket kring utbildning, och jag tänker att vi alla tycker att det låter intressant, säger Ulrika Heie.

– Organisationen Svensk Sjöfart har intressanta förslag på att lägga utbildningen i block, så att det blir enklare att utbilda sig till det man ska arbeta med och senare fylla på sin utbildning i flera steg för att göra den bredare, om man så önskar. Genom att utbildningen blir mer flexibel blir det mer attraktivt att söka sig till sjöfarten, säger Jimmy Ståhl (SD).

Sjöfartens gröna omställning – en central fråga

Miljöpartiets Daniel Helldén menar att sjöfarten har en central roll i den gröna omställningen och betonade att vattenvägarna bör utnyttjas för att avlasta väg och järnväg. Vidare menar han att det är glädjande att sjöfarten inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem men han flaggar för att inte alla fartyg inbegrips, något han hoppas att EU justerar framöver. Svensk Sjöfart delar denna syn och har tidigare lyft vikten av att även inkludera fartyg under 5000 GT i regelverket för att säkerställa konkurrensneutraliteten inom sjöfarten.

– Att man nu börjar fasa in sjöfarten i utsläppshandelssystemet är alldeles utmärkt, men det finns alltså problem. Det finns ju en risk att vi får en överflyttning till mindre fartyg, när man egentligen borde göra tvärtom. Det borde i stället vara större fartyg där man lastar på mer. Vi får väl se vad som händer i sammanhanget. Jag hoppas verkligen att EU justerar det här senare, så att alla fartyg inbegrips i systemet, säger Daniel Helldén.

Johanna Rantsi (M) lyfte också det viktiga arbete som svenska rederier bedriver för sjöfartens gröna omställning, bland annat omnämndes Svensk Sjöfarts medlem Furetank i anförandet.

– Om vi tittar på våra svenska rederier bygger nu till exempel Furetank båtar med 50 procent lägre bränsleförbrukning, 99 procent mindre partikelutsläpp och 55 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med äldre konventionella fartyg av samma storlek. Det är som att titta runt hörnet in i framtiden efter år 2030, säger Johanna Rantsi.

Farledsavgifterna

Farledsavgiftsfrågan är en mycket viktig fråga för handelssjöfarten och svensk industri. Avgifterna påverkar såväl sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag som den svenska exportens konkurrenskraft. Centerpartiets Ulrika Heie anser att regeringen bör ge Sjöfartsverket i uppdrag att bättre analysera effekterna av sina befintliga avgifter och avgiftsförslag samt en utvecklad miljödifferentiering när det gäller deras effekter på överflyttning av gods till sjöfart.

– Sjöfartsverket tar in farledsavgifter, och vi har alla försökt sätta oss in i dessa frågor på olika sätt. Vi ser också att man miljödifferentierar avgifterna. Men det verkar som att det system som finns inte till fullo egentligen möjliggör för en ännu bättre övergång till inte minst eldrift och därmed nettonollutsläpp från sjöfarten. Vi förordar en utvecklad bonus malus-modell, eftersom Sjöfartsverket enligt vår mening brister i analysen av hur höjda farledsavgifter påverkar möjligheten att flytta över gods från lastbil och räls till sjöfart, säger Ulrika Heie.

Isbrytare – en tredje efterfrågas

Helena Gellerman (L) framhävde behovet av nya isbrytare och menar på att det inte räcker med de två som är anslagsfinansierade i nationell plan.

– Isbrytarna har en viktig funktion för att hålla svenska hamnar isfria, så att företagen riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via våra hamnar. Det är bra att två isbrytare är anslagsfinansierade genom nationell plan. Liberalerna vill också att optionen på en tredje isbrytare utnyttjas för att säkra tillgången till våra hamnar och för den svenska beredskapen, inte minst i Östersjön, säger Helena Gellerman.

Konkreta åtgärder behövs

Enligt Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson är det glädjande att det finns en stor enighet bland riksdagsledamöterna och Svensk Sjöfart ser nu fram emot att regeringen genomför de åtgärder som krävs för att stärka den svenska sjöfarten.

– Att höra gårdagens sjöfartspolitiska debatt var verkligen roligt. Det finns en bred enighet i alla partier om vikten av sjöfarten både för svensk ekonomi och vår välfärd, men också vikten av sjöfart som en integrerad del inom ramen för vårt nationella transportsystem. Även utbildningsfrågan och näringsvillkoren lyftes av flera ledamöter. Frågor som är helt avgörande för det svenska tonnagets konkurrenskraft. Många bra förslag och tankar kring åtgärder lyftes i diskussionen. Från Svensk Sjöfarts sida ser vi nu fram emot att regeringen återkommer med konkreta åtgärder. Inte minst vad avser kompetensförsörjning och de centrala näringsvillkorsfrågorna hoppas vi att regeringen återkommer skyndsamt, säger Anders Hermansson, vd, Svensk Sjöfart.

Se hela riksdagens debatt om sjöfartsfrågor här. 

Publicerad: 2023-05-11