Satsningar på sjöfart i regeringens budget
I årets budgetproposition återfinns flera satsningar på sjöfarten. Svensk Sjöfart välkomnar regeringens strategiska arbete för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och Sveriges beredskap. Flera tidigare aviserade reformer är särskilt positiva:
- Införandet av en skeppslegodel i fartygsregistret, vilket underlättar för svenska rederier att hyra in och ut obemannade fartyg.
- Avskaffandet av stämpelskatten för fartyg.
Vidare välkomnar Svensk Sjöfart regeringens besked om att frågan om ändringar i systemet med tonnagebeskattning bereds vidare.
Svensk Sjöfart ser också positivt på regeringens beslut att öka medlen till infrastruktur med 20 %. Vi ser fram emot regeringens infrastrukturproposition senare i höst, där vi förväntar oss satsningar för att säkerställa en fungerande isbrytning i Sverige och besked om hur isbrytarflottan ska omsättas för att trygga handel och export.
Samtidigt noterar Svensk Sjöfart att flera myndigheter inom sjöfartsområdet har en ansträngd ekonomi, vilket har lett till betydande avgiftshöjningar. Särskilt oroande är Sjöfartsverkets ekonomi och höjningar av farledsavgifterna. Statskontoret har utrett frågan om Sjöfartsverkets långsiktiga finansiering, och Svensk Sjöfart förutsätter att regeringen återkommer med lösningar för att säkerställa en hållbar finansiering och användning av sjöfartens avgifter. Dessutom uttrycker organisationen oro över Transportstyrelsens ekonomiska situation, som påverkar myndighetens förmåga att hantera sitt grunduppdrag och möjliggöra introduktionen av ny teknik.
Bakgrund
Satsning på Infrastruktur
Regeringen har presenterat en omfattande infrastrukturproposition för perioden 2026–2037, med en total budget på 1 171 miljarder kronor. Detta innebär en ökning med cirka 200 miljarder kronor, motsvarande ungefär 21 procent, jämfört med tidigare perioder. Mer detaljer om fördelningen av dessa medel förväntas i regeringens infrastrukturproposition som kommer i oktober.
Förbättrade förutsättningar för sjöfarten och luftfarten
En väl fungerande sjöfart är kritisk för Sveriges utrikeshandel och varuförsörjning. Regeringen arbetar strategiskt för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och beredskap. För att underlätta för svenska rederier att hyra in och ut obemannade fartyg föreslås införandet av en skeppslegodel i Transportstyrelsens fartygsregister. Dessutom föreslås att stämpelskatten för fartyg avskaffas och att systemet med tonnagebeskattning ses över.
Anslag för sjö- och flygräddning
Svensk Sjöfart noterar att den tidigare klimatkompensationen på drygt 300 miljoner kronor inte förlängs, vilket kan leda till ökade farledsavgifter. Regeringen föreslår också att Transportstyrelsen får ökade resurser för att förbättra sjöfartsskydd och hamnskydd enligt EU-reglering, samt för att implementera EU:s NIS2-direktiv om cybersäkerhet.
Ändrade ekonomiska mål för Sjöfartsverket
Under pandemin slopades de ekonomiska målen för Sjöfartsverket temporärt för perioden 2022–2024. Regeringen föreslår nu att dessa mål återinförs från och med 2025. De nya målen ska anpassas till den aktuella situationen och de utmaningar som Sjöfartsverket står inför, inklusive ett ökat behov av investeringar för att hantera den underhållsskuld som byggts upp över tid.
För att kunna bära de ökade avskrivningskostnaderna i framtiden ställs högre krav på lönsamhet i verksamheten. Den höjda ambitionen med högre avkastningskrav förväntas också skapa utrymme för investeringar i infrastruktur till havs samt i Sjöfartsverkets båt- och fartygsflotta.
Tidigare mål för kapitalstrukturen var uttryckt som en soliditet på 25 procent. Soliditeten påverkas dock av flera faktorer utanför myndighetens kontroll, såsom pensionsskuldens storlek och ökade skulder från stora bidrag för investeringar. Regeringen föreslår därför att målet för kapitalstrukturen ändras för att bättre spegla Sjöfartsverkets behov och säkerställa en rimlig nivå på det egna kapitalet.
Publicerad 2024-09-19