Ny rapport om Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform
Riksdagen beslutade 2020 om ett så kallat tillkännagivande avseende Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform som ledde till att regeringen förra året gav i uppdrag till Statskontoret om att utreda frågan. Nu har rapporten publicerats och bland annat skriver Statskontoret i ett pressmeddelande att man ser få fördelar med affärsverksformen för Sjöfartsverket. Verket bör därför på sikt följa samma regelverk som vanliga förvaltningsmyndigheter. De ekonomiska målen, som hör till affärsverksmodellen, har till exempel inte varit styrande för myndigheten under den senaste tioårsperioden. Statskontoret pekar på att Sjöfartsverket även framgent bör vara finansierat med avgifter, men att finansieringsansvaret mellan staten och handelssjöfarten har blivit otydligt och bör förtydligas.
I rapporten ger Statskontoret även flera förslag på hur regeringen bör arbeta framgent med frågan, exempelvis genom att Sjöfartsverkets anslag framgent bör omfattas av en relevant årlig indexuppräkning, samt att avkastningskravet tas bort, att pensionsskulden löses in samt att Sjöfartsverkets resultatutjämningsfond bör avvecklas.
Statskontoret konstaterar vidare att Sjöfartsverket inte lyder under avgiftsförordningens bestämmelser om hur myndigheter ska beräkna sina avgifter, vilket innebär att Sjöfartsverket kan ta ut avgifter som överstiger de samlade kostnaderna för tjänsten som de tillhandahåller. Farledsavgifterna kan därmed finansiera även de delar av verksamheten som inte har någon direkt koppling till farledsverksamheten.
– Vi välkomnar rapporten och det är en väl genomförd genomlysning som Statskontoret utfört med utgångspunkt från vad riksdagen konstaterat i sitt tillkännagivande. Statskontoret konstaterar i likhet med vad branschen under flera år påpekat att det behövs en tydlighet kring vad som ska finansieras över anslag respektive genom avgifter och vad avgifterna faktiskt kan användas till, säger Anders Hermansson, VD på Svensk Sjöfart.
Kritiken mot ständiga höjningar av Sjöfartsverkets farledsavgifter har tidigare varit stor från flera håll inom branschen då dessa höjningar bland annat bidrar till ökade kostnader för import- och insatsvaror samt försämrar sjöfartens konkurrenskraft.
– Det är viktigt att Sjöfartsverket får möjlighet att långsiktigt planera och justera kostnader och intäkter för sin verksamhet på ett bättre sätt än idag. Detta för att kunna skapa en god förutsägbarhet för branschen kring kostnaderna för att bedriva trafik på Sverige. För vissa kostnader är det uppenbart att handelssjöfarten genom avgifterna står för en större andel än vad som ursprungligen var tänkt och att de senaste årens kostnadsökningar i stort sett enbart fått bäras av handelssjöfarten, exempelvis för den gemensamma sjö- och flygräddningen. Detta är inte en rimlig utveckling, utan alla nyttjare inklusive staten måste bära sin del av kostnaderna. Vi är därför positiva till utredningens inriktning som förhoppningsvis kan leda till en tydlighet kring vad som ska finansieras över anslag och vad som ska finansieras via avgiftsmedel samt en långsiktighet som leder till förbättrad konkurrenskraft för sjöfarten och svenska företag, säger Anders Hermansson.
Publicerad: 2023-02-15