Hur kan regeringens forskningspolitik stärkas enligt sjöfarten?

Under 2020 väntas regeringen presentera en ny forskningsproposition och Svensk Sjöfart har fått möjlighet att föra vidare Sveriges rederiers samlade kommentarer. Svensk Sjöfart lyfter i inspelet 22 förslag; bland annat vikten av starka forskningsmiljöer, främjande av samverkan, implementering, finansiering och sjöfartens kompetensförsörjning.

– Vi lyfter i inspelet att det är av vikt för Sveriges konkurrenskraft att kunskap tar sig vidare från skrivbordet till praktisk implementering. Detta kräver insatser, inte bara från forskare och industrin utan även från staten. I statliga utredningar och rapporter med fokus på omställning, hållbarhet och ökad sjöfart, såsom regeringens godsstrategi, den myndighetsgemensamma ”Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet”, Trafikverkets ”handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart” lyfts förslag på åtgärder. Vissa åtgärder hanterar industrin, men vi ser att många av de åtgärder som samhället ansvarar över inte genomförs. Vi uppmärksammar att ökad forskning inom sjöfartens område krävs, men att det också är dags att gå från ord till handling och implementera den kunskap som redan finns, säger Suzanne Green, ansvarig för forsknings- och innovationsfrågor på Svensk Sjöfart.

Att sjöfarten inkluderas i forskningspolitiken är framförallt viktigt för svensk industri då sjöfarten transporter 90 procent av alla varor och cirka 30 miljoner passagerare per år till och från Sverige.

 – Dessutom transporteras nästan alla Sveriges viktigaste exportvaror, som exempelvis järnmalm, av sjöfarten och hela branschen sysselsätter cirka 100 000 människor. Att satsa på att säkerställa att sjöfarten är en framtidsbransch är mycket viktigt för Sverige som är beroende av sjöfarten, inte bara för oss verksamma inom sjöfartsbranschen. När sjöfartens möjligheter tillvaratas fullt ut är det gynnsamt för svensk industri, konkurrenskraft och arbetsmarknad och för att nå dit krävs forskning, innovation och utveckling inom sjöfartens område, säger Suzanne Green

Svensk Sjöfart ser positivt på kommande forskningspolitik, då tidigare förslag haft breda perspektiv och inkluderat näringslivet i allt större utsträckning.

 – Forskningspolitiken är av stor vikt för sjöfarten. Samhället är i en snabb förändring där efterfrågan på transporter ökar, bland annat räknar OECD att transporterna kommer att tredubblas fram till 2050. Samtidigt ökar krav på hållbarhet. För att möta den snabba omställning krävs kunskap, vilket inte minst märks inom sjöfartens område. Det är viktigt att forskningspolitiken inte betraktas som ett avgränsat område och de senaste forskningspolitiska propositionerna har fått ett bredare politiskt perspektiv, där exempelvis innovation och samverkan med näringslivet fått ett större utrymme. Det är en positiv utveckling som vi hoppas förstärks i kommande proposition. För oss som verkar inom sjöfarten är det tydligt att forskningspolitiken behöver kopplas samman med närings- och infrastrukturfrågor, säger Suzanne Green.

Processen med att utarbeta Svensk Sjöfarts inspel baserar sig dels på tidigare fastställda underlag såsom föreningens forskningsstrategi för 2019 – 2023 och Sjöfartens färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Arbetet med inspelet har främst skett inom föreningens kommitté ”Framtid 2045”, där experter från medlemsrederier ingår.

Läs hela Svensk Sjöfarts inspel här.

Läs mer om Svensk Sjöfarts arbete med forskning och innovation.

Publicerad: 2019-11-04