Sjöfartspolitisk riksdagsdebatt belyste vikten av sjöfart i samhället

Under Riksdagens debatt om sjöfartsfrågor debatterades alla årets inkomna motioner. Trafikutskottet föreslog bland annat att riskdagen säger ja till att regeringen bör prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och möjliggöra för utökad pråmtrafik, men nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor. Bland annat handlar dessa motioner om att införa sjöfartsråd och Sjöfartsverkets verksamhet. Gällande motioner om farleds- och lotsavgifter avråder utskottet att riksdagen genomför justeringar, men däremot menar man att det är viktigt att följa upp konsekvenserna Sjöfartsverkets avgiftssystem får för sjöfartsnäringen och miljön.

Flera partier framhöll vikten av sjöfart i samhället, bland annat Mikael Larsson (C).

– Sjöfarten är mycket viktig näring när det gäller person och godstransporter. Den allra största delen av Sveriges export och import går via våra drygt 50 hamnar vidare ut på havet. Globalt sker ca 90 procent av världens handel via internationella sjötransporter, säger Mikael Larsson.

Svensk Sjöfarts vice VD Anders Hermansson menar att det är glädjande att i princip samtliga partier är positiv till sjöfart och ser vikten av att utveckla både de transportpolitiska förutsättningarna för sjöfart såväl som ett flertal bra förslag för att också förbättra förutsättningarna för svensk rederinäring. Inte minst frågor kopplade till stämpelskatten, nettomodellen och behovet av vissa mindre justeringar av den svenska tonnageskattemodellen är delar som branschen fört fram och där det är oerhört angeläget med åtgärder för att skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt för den svenska sjöfartsnäringen.

– Även om man nu inte beslutade om några åtgärder avseende farledsavgifterna är det bra att man från riksdagens sida anser att man behöver följa upp vissa delar. Inom detta område behövs åtgärder bland annat för att se till att vi får en effektiv miljöstyrning och för att korrigera den glidning som skett från anslag till avgift, säger Anders Hermansson.

Inom det senare området får  handelssjöfarten bära en allt större andel av kostnaderna för exempelvis SAR verksamheten. Enligt Sjöfartsverkets egna beräkningar rör detta sig om drygt 200 miljoner kronor per år sammanlagt.

– Att staten som ägare till Sjöfartsverket, som faktiskt inte är en myndighet utan ett affärsverk, ser till att få ordning på ekonomin är hög tid och det kräver riktiga insatser.  Frågan om Sjöfartsverkets ekonomi har varit på tapeten i minst 10 år och att låta detta fortsätta med en miljöstyrning som går på tvärs med de politiska målen och en försämrad konkurrenskraft för svensk basindustri är varken bra eller långsiktigt hållbart. Politiken anger formen, förutsättningarna och anslag för Sjöfartsverkets verksamhet. Min förväntan på politiken är att man ser till att detta hänger ihop hela vägen och tar fram en plan för hur detta ska lösas långsiktigt i linje med de målsättningar som finns, säger Anders Hermansson.

Publicerad: 2019-06-07