International Maritime Organizations (IMO) miljökommitté (MEPC) samlades förra veckan i London för sitt 84:e möte. På agendan stod flera aktuella miljö- och klimatfrågor. Mötet präglades både av konkreta framsteg i tekniska frågor och av fortsatt politisk oenighet kring sjöfartens framtida klimatregelverk.
Ett av de viktigaste besluten var det slutliga antagandet av ett nytt utsläppskontrollområde (ECA) i Nordostatlanten. Från och med den 1 september 2028 måste fartyg som trafikerar området använda lågsvavligt bränsle eller alternativ teknik, såsom skrubbers. Dessutom skärps kraven på kväveoxidutsläpp (NOx) för nybyggda fartyg från 2027.
– Det nya ECA-området innebär ett viktigt steg för att minska sjöfartens miljöpåverkan i Europa och Nordatlanten, men det ställer också tydliga krav på anpassning från rederierna, säger Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart, som deltog på plats under mötet.
Även andra miljöfrågor stod högt på agendan. Kommittén beslutade att ta fram obligatoriska regler för hantering av plastpellets till sjöss efter tidigare incidenter med utsläpp. Arbetet med att minska undervattensbuller fortsätter, och den pågående datainsamlingsfasen förlängs nu med två år.
Inom barlastvattenområdet togs ytterligare steg mot skärpta krav. De föreslagna ändringarna innebär bland annat att fartyg måste kunna visa att deras reningssystem fungerar i praktiken – inte bara att de är installerade och godkända. Kraven på dokumentation och underhåll skärps också, och ändringarna väntas träda i kraft 2027.
Samtidigt beslutade IMO att gå vidare med utvecklingen av ett globalt, juridiskt bindande ramverk för hantering av biofouling, med sikte på färdigställande 2029.
Den kanske mest komplexa frågan under mötet gällde vägen framåt för IMO:s så kallade Net Zero Framework. Efter det avbrutna mötet hösten 2025 kvarstår stora motsättningar mellan medlemsstaterna, särskilt kring införandet av en global mekanism för koldioxidprissättning.
– Det är tydligt att det finns en fortsatt splittring mellan medlemsstaterna. Samtidigt ser vi att arbetet går vidare, vilket är avgörande för att på sikt nå en global överenskommelse, säger Fredrik Larsson.
För att komma vidare beslutade kommittén att hålla ytterligare arbetsgruppsmöten innan nästa ordinarie MEPC-möte i slutet av 2026. Då avgörs också om de pausade förhandlingarna om klimatramverket ska återupptas.
Sammantaget visar MEPC 84 på en dubbel utveckling: framsteg i flera konkreta miljöfrågor – men fortsatt osäkerhet kring de övergripande klimatpolitiska besluten för sjöfarten.
Dela artikeln