Sverige har nu ratificerat 2010 års HNS-konvention (Hazardous and Noxious Substances Convention), ett viktigt steg mot ett globalt och enhetligt ansvarssystem för sjötransporter av farliga och skadliga ämnen. Tillsammans med flera andra länder uppfyller Sverige därmed de formella kraven för ikraftträdande. Om rapporteringen av tillräckliga lastvolymer bekräftas under 2026 kan konventionen träda i kraft redan i slutet av 2027.
HNS-konventionen etablerar ett tvådelat ersättningssystem vid olyckor med exempelvis kemikalier, gaser och nya bränslen. Fartygsägare får ett strikt men tydligt avgränsat ansvar, kompletterat av en internationell fond som kan täcka större skador. Det skapar ökad förutsägbarhet för sjöfarten och stärker skyddet för drabbade.
– Det här är en viktig milstolpe. Vi får ett mer enhetligt och förutsägbart system som gynnar både rederier och samhället i stort, säger Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart.
För sjöfartsnäringen innebär ikraftträdandet nya krav, bland annat på obligatorisk försäkring och HNS-certifikat ombord. Samtidigt införs ett brett finansieringssystem där mottagare av HNS-last, såsom kemi- och energibolag, bidrar till den internationella fonden.
Branschen lyfter samtidigt vikten av en välfungerande implementering. Erfarenheter från tidigare konventioner visar att administrativa flaskhalsar, exempelvis kring utfärdande av certifikat, kan skapa onödiga störningar om förberedelserna brister.
– Nu är det avgörande att staterna säkerställer effektiva och harmoniserade rutiner. Med rätt förberedelser finns goda förutsättningar för ett smidigt införande, säger Fredrik Larsson.
HNS-konventionen beskrivs ofta som den sista pusselbiten i det internationella ersättningssystemet för sjöfarten. Med ökande transporter av kemikalier och alternativa bränslen väntas den få stor praktisk betydelse och bidra till ett mer robust och hållbart regelverk för framtidens sjötransporter.
Dela artikeln