Svensk Sjöfart välkomnar flera av förslagen i utredningen om framtidens sjö- och flygräddning. I remissvaret tillstyrks förslaget att den operativa SAR-helikopterverksamheten kan flytas, men samtidigt avstyrks förslaget att flytta ansvaret för sjöräddningen och Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC.
En samlad helikopter- och flygverksamhet inom Kustbevakningen har förutsättningar att öka samordning, planering och uthållighet med andra samhälleligt viktiga uppgifter. Kustbevakningens befintliga operativa verksamhet och flygresurser skapar dessutom goda möjligheter att utveckla verksamheten.
När det gäller JRCC är bedömningen en annan. Ledningen av sjö- och flygräddningen bör även fortsättningsvis ha en tydligt civil och humanitär hemvist. Kustbevakningens växande polisiära och brottsbekämpande uppdrag riskerar annars att skapa målkonflikter. Vid en räddningsinsats måste räddningen av människoliv alltid vara den överordnade uppgiften.
– Den svenska sjö- och flygräddningen fungerar i grunden väl. När organisationen nu ses över är det viktigt att förändringar stärker räddningsförmågan utan att den civila och humanitära karaktären går förlorad. Det är också väldigt viktigt att värna det engagemang som finns från frivilliga aktörer i systemet, säger Niklas da Silva, senior rådgivare, Svensk Sjöfart.
En mer långsiktigt hållbar finansiering är avgörande för verksamheten. Handelssjöfarten, som idag finansierar delar av Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning genom farledsavgifter, ska inte bära kostnader för verksamhet som ligger utanför sjö- och flygräddningens grundläggande uppdrag. Om helikopterresurser används för andra ändamål ska den användningen finansieras av staten, regioner eller kommuner. Svensk Sjöfart tillstyrker därför förslaget att den statligt anslagsfinansierade delen av sjö- och flygräddningen flyttas till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och att anslaget räknas upp enligt principerna för pris- och löneomräkning (PLO). Det skulle medföra att stor del av all räddningstjänst som utgår från statsbudgeten skulle sorteras under samma utgiftsområde och skapa en mer långsiktigt hållbar och förutsägbar finansiering.
– Förhoppningsvis leder detta till att vi inte hamnar i samma situation igen som under förra året då två av fem helikopterbaser föreslogs stängas för att klara den finansiella situationen, säger Niklas da Silva, Svensk Sjöfart.
Remissvaret lyfter även fram Sjöräddningssällskapets betydelse för den svenska sjöräddningen. Sjöräddningssällskapets verksamhet bygger på frivillighet och finansieras via donationer och belastar inte den statliga budgeten och bör därför särskilt värnas. Organisationen är en viktig del av den samlade räddningsförmågan och en ökad samverkan, inklusive möjligheten till samlokalisering med en framtida ledningscentral som utredningen föreslår, kan stärka räddningskedjan.
Målet måste vara en sjö- och flygräddning som är effektiv, långsiktigt hållbar och tydligt präglad av sitt civila och humanitära uppdrag, utan att kostnaderna vältras över på handelssjöfarten.
Foto: Stefan Holm / Shutterstock.com
Dela artikeln