Svensk Sjöfart välkomnar Transportstyrelsens framställan till Justitiedepartementet om ändringar i sjölagen och andra relevanta regelverk i syfte att effektivisera handläggningen i fartygsregistret. De föreslagna förändringarna innebär en förbättrad e-hantering och mer flexibla processer – åtgärder som har potential att öka attraktiviteten för att registrera fartyg i Sverige men även förenklingar för myndigheten.

Samtidigt menar Svensk Sjöfart att ytterligare reformer krävs för att på allvar modernisera systemet och möta de krav som dagens internationella sjöfart ställer. I sitt remissvar lämnar föreningen flera förslag på förenklingsåtgärder som kan komplettera framställan.

Bland de föreslagna åtgärderna finns:

• digitala certifikat
• digitala pantbrev
• full delegering, hantering och validering av handlingar
• avskaffande av ”klockan tolv-regeln” vid registrering och inskrivning av skepp eller skeppsbygge

Dessa åtgärder är inte bara administrativt effektiviserande – de är också nödvändiga för att undvika att svenska myndigheter behöver vara fysiskt närvarande vid fartygsleveranser och registreringar runt om i världen, vilket idag medför oproportionerligt stora kostnader och praktiska hinder.

Enligt Svensk Sjöfart försvårar nuvarande lagstiftning dessutom myndighetskommunikation med de faktiska aktörerna i många registerärenden, såsom klassificeringssällskap och erkända organisationer. Detta leder till onödig byråkrati och förseningar. Likaså skapar nuvarande regler om registreringstid, där ärenden som inkommer efter klockan tolv skjuts upp till nästkommande dag, osäkerhet vid internationella fartygstransaktioner – särskilt när olika parter befinner sig i olika tidszoner.

– Mycket har hänt inom digitalisering, hantering av handlingar och administrering av register sedan lagstiftningen togs fram. Vi ser därför ett bra tillfälle att genomföra ytterligare förenklingsåtgärder för att underlätta för rederier, fartyg, klassificeringssällskap och myndigheter. Detta skulle också bidra till att det svenska fartygsregistret och den svenska flaggan blir mer attraktiva för fartygsägare, vilket ligger helt i linje med regeringens ambition att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och förenkla för rederierna, säger Niklas da Silva, senior rådgivare med ansvar för transportpolitik och sjösäkerhet på Svensk Sjöfart.

Svensk Sjöfart föreslår att de ytterligare förbättringsförslag som presenterats i remissvaret tas vidare i en kompletterande framställan från Transportstyrelsen. Tillsammans med nu aktuella förändringar kan dessa bilda ett samlat reformpaket för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och försörjningsberedskap.

Svensk Sjöfart avstyrker Sjöfartsverkets förslag om höjda farleds- och lotsavgifter från 1 januari 2026. Förslaget innebär en höjning av farledsavgifterna med 3,75 procent, kraftigt försämrade miljöincitament samt en höjning av lotsavgifterna med 10 procent – trots långvariga brister i transparens, kapacitet och service. Sammantaget riskerar detta att motverka klimatmålen, försvaga svenska näringslivet och försämra sjöfartens konkurrenskraft. Det kan också leda till att gods flyttas från sjöfart till vägtransporter och äventyra Sveriges försörjningsberedskap.

– Att höja avgifterna och samtidigt sänka miljörabatterna skickar helt fel signaler till de rederier som gjort stora och dyra investeringar för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Att höja alla delar av farledsavgifterna högt över konsumentprisindex (cirka 1,0 procent) och samtidigt minska miljöincitamenten strider dessutom mot Sjöfartsverkets eget regleringsbrev, säger Niklas da Silva, senior rådgivare med ansvar för transportpolitik och sjösäkerhet på Svensk Sjöfart.

Enligt Svensk Sjöfarts beräkningar kan den fartygsbaserade farledsavgiften öka med upp till 263 procent för fartyg i miljöklass A och med över 100 procent för fartyg i miljöklass B. Trots att endast 103 av drygt 2 400 fartyg som anlöpte svenska hamnar under 2024 tog del av miljöincitamenten, föreslås rabatterna nu minskas kraftigt. Det försämrar villkoren kraftigt för det tonnage som vill visa vägen för hållbarare sjöfart vilket krävs för sjöfartens klimatomställning.

– Att dessa relativt få fartyg till antalet ska stå för nästan 50 procent av Sjöfartsverkets behov av ökade avgiftsintäkter är fullständigt orimligt, säger Niklas da Silva.

Svensk Sjöfart avvisar även förslaget om att höja lotsavgifterna ytterligare med 10 procent – avgifter som redan ökat stadigt i decennier, trots att verksamheten enligt tidigare analyser nått full kostnadstäckning. Samtidigt kvarstår långa väntetider på lots och bristande insyn i verksamheten.

– Vi ser återkommande höjningar utan tydlig redovisning av var pengarna går och ser fortsatt stora möjligheter till effektiviseringsåtgärder inom Sjöfartsverkets lotsningsverksamhet. I ett läge där sjöfarten ska ta en större roll i transportsystemet och avlasta andra trafikslag måste avgiftspolitiken stödja, inte försvåra, denna utveckling, säger Niklas da Silva.

Sjöfartsverkets behov av ökade medel för att få en ekonomi i balans ska inte åläggas rederierna. Finansieringen bör i stället ske genom ökade statliga anslag, kombinerat med ett effektiviseringsarbete där verket fokuserar på sin kärnverksamhet. Svensk Sjöfart anser även att kostnader för isbrytning – både fartygsfinansiering och drift – bör anslagsfinansieras för att skapa långsiktigt hållbara villkor.

Det är avgörande att Sjöfartsverket når ekonomisk balans utan att kostnaderna flyttas över på näringen, eftersom det riskerar att underminera både Sveriges och sjöfartens konkurrenskraft samt den strategiska försörjningsförmågan.

Läs remissyttrandet här.

Idag meddelade regeringen att man föreslår ett ökat anslag till Sjöfartsverket i årets vårändringsbudget så att sjö- och flygräddningsverksamhet kan fortsätta drivas i nuvarande omfattning under andra halvåret 2025. Ett glädjande besked då vi annars i realiteten stått inför en minskad förmåga att rädda människoliv men även en minskad statlig närvaro till havs i dessa osäkra tider.

Att säkra upp livsviktig verksamhet ett halvår i taget är dock inte hållbart, regeringen behöver ta ett helhetsgrepp om Sjöfartsverkets finansieringsmodell så att en långsiktigt fungerande verksamhet kan säkerställas.

Läs mer om regeringens beslut här.

Sjöfartsverket står inför ett omfattande besparingsprogram, vilket riskerar att försämra en redan eftersatt isbrytarkapacitet. En av tre isbrytare i Atle-klass kan tas ur drift redan nästa vinter, vilket skulle drabba Sveriges konkurrenskraft, beredskap och framtida tillväxt. Konsekvenserna är stora:

❄️ Längre väntetider på isbrytare och svårigheter att hålla farleder och hamnar öppna.
❄️ Risk för störningar i industrins försörjningskedjor, särskilt i norra Sverige.
❄️ Försvårad export och import – helt orimligt när 90 % av Sveriges gods transporteras via sjöfart.

Situationen har till stor del sin grund i Sjöfartsverkets finansieringsmodell, som är och länge har varit bekymmersam. En övervägande majoritet, 70 procent, av Sjöfartsverkets finansiering kommer från avgifter från näringslivet.
Det är helt orimligt. Sjöfarten är en kritisk del av vår infrastruktur, och nu är det hög tid att regeringen tar ett helhetsgrepp om situationen. För detta krävs:

🔹 Permanenta, indexerade anslag till Sjöfartsverket
🔹 Likställd vinterväghållning till sjöss och på land.
🔹 En nationell plan för investering i isbrytare.

Det skriver Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson på Dagens industris debattsida tillsammans med Transportföretagen,  Skogsindustrierna,  Näringslivets transportråd, Jernkontoret och Svemin.

Läs hela debattartikeln här.

Sjöfartsverket befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation, och meddelade under gårdagen att man genomför ett omfattande sparprogram för att komma tillrätta med mångåriga budgetunderskott. Verket aviserar bland annat att man avser att kallställa en isbrytare, avyttra ett sjömätningsfartyg och ett arbetsfartyg, samt stänga två helikopterbaser. Myndigheten planerar dessutom stora avgiftshöjningar, inte minst vad avser lotsningen. Sjöfartsverket konstaterar själva att detta innebär en påverkan på svensk import så väl som längre insatstider för sjö- och flygräddning.

– ­Med undantag för de år då Sjöfartsverket tillförts extra statliga medel har myndigheten under åtminstone det senaste decenniet brottats med en ekonomi som inte är i balans. Under de senaste åren har man dessutom höjt avgifterna kraftigt, inte minst lotsavgifterna. Den statliga andelen av Sjö- och flygräddningsverksamheten är kraftigt underfinansierad och verkets anslag för kanaler och fritidsbåtsfarleder har inte räknats upp på många år. Detta leder till att kostnader som staten bör finansiera vältras över på handelssjöfarten. Att Sjöfartsverket nu genomför kraftiga besparingsåtgärder är i grunden bra, och helt nödvändigt för att kunna lösa en situation som blivit allt värre. Men flertalet av de åtgärder som föreslås visar med all önskvärd tydlighet att Sjöfartsverkets finansieringsmodell inte fungerar. Något som även Statskontoret påpekat i tidigare utredningar, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

– Flera av de aviserade åtgärderna som direkt påverkar sjöfarten oroar. En nedläggning av helikopterbaser kommer att innebära ökade insatstider vilket ökar risken för personal ombord på fartyg och andra som kan vara beroende av Sjö- eller flygräddning. För vår svenska handel är det uppenbart att en kallställning av en isbrytare riskerar att leda till stängda farleder och få en direkt påverkan på svensk basindustri. Men mest uppseendeväckande är att Sjöfartsverket – återigen – vill höja avgifterna för sjöfarten med 250 miljoner kronor per år.  Det är fullständigt oacceptabelt att näringslivet år efter år ska belastas för att vi har en myndighet som inte har en långsiktigt hållbar finansieringsmodell. Sverige är helt beroende av handel och sjöfarten är helt avgörande för att handeln ska fungera, så nu måste politiken på allvar ta tag i frågan om Sjöfartsverkets finansiering. Det är uppenbart att regering och riksdag behöver skjuta till tillräckliga medel för att grundläggande verksamhet av stor vikt för Sverige ska fungera, säger Anders Hermansson.

Ett tydligt exempel på sådan grundläggande verksamhet är isbrytningen. Öppna farleder är avgörande för ett land där 80–90 % av export och import går via sjötransport, året runt. Men våra svenska isbrytare är 50 år gamla och går alltså redan på övertid. Att i ett sådant läge ställa av en av dem som Sjöfartsverket nu tvingas göra för att spara pengar, försätter oss i en situation som är än mer osäker. Det är djupt olyckligt. Att säkerställa att våra farleder hålls öppna är dessutom inte bara en fråga om handel, utan om Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och beredskap. Det finns ingen orsak till att isbrytning ska finansieras genom avgifter på handelssjöfarten, när exempelvis snöröjning på väg finansieras via skattemedel. Detta måste regeringen nu säkerställa.

Det är som sagt i grunden mycket bra att Sjöfartsverket ser över sin ekonomi och vidtar åtgärder för att rätta mun efter matsäck – men inte på bekostnad av säkerhet och svensk ekonomi, och inte genom att återigen vältra över kostnaderna på handelssjöfarten. Det är dags för regeringen att på allvar se över, tydliggöra och lösa finansieringsansvaret för denna för Sverige helt avgörande verksamhet.