Kategori: Pressmeddelande

Pressmeddelande
6 maj 2026

Ny granskning: Gång- och cykelbro i Göteborg blir en samhällelig förlustaffär

En ny granskning visar att Göteborgs Stads samhällsekonomiska kalkyl för den planerade gång- och cykelbron över Göta älv inte håller. Realistiska antaganden indikerar att göteborgarna riskerar att endast få tillbaka 85 öre i samhällsnytta för varje skattekrona som investeras i projektet – bron riskerar därför blir en olönsam investering.

– Det här är ett tydligt exempel på hur en alltför optimistisk samhällsekonomisk kalkyl kan ge sken av lönsamhet. När vi justerar antagandena till mer rimliga och realistiska nivåer blir bilden en helt annan – då är projektet inte samhällsekonomiskt försvarbart, säger Niklas da Silva, senior rådgivare på Svensk Sjöfart.

Göteborgs Stad planerar att anlägga en ny gång- och cykelbro mellan Packhuskajen och Hugo Hammars kaj. Bron är tänkt att ersätta färjelinje 287 (Stenpiren–Lundbystrand) och föreslås bli öppningsbar med en segelfri höjd på 5,5 meter. Det innebär att framkomligheten för både kollektivtrafik till sjöss och sjöfarten på Göta älv försämras.

I stadens egen samhällsekonomiska kalkyl bedöms investeringen som lönsam. Förenklat innebär det att nyttan av kortare restider för cyklister, fotgängare och andra resenärer anses överstiga både investeringskostnaden, drift och underhåll av bron och de negativa effekterna för såväl kollektivtrafik till sjöss som handelssjöfart.

Mot den bakgrunden har Svensk Sjöfart och Skärgårdsredarna låtit teknikkonsulten WSP granska hur förändringar i centrala antaganden påverkar kalkylens resultat.

Cykelprognosen avgörande för projektets nytta

Restidsvinster för cyklister utgör den största nyttan i kalkylen. Den beräknade nyttan bygger på en prognos om 17 500 cyklister år 2050, baserad på ambitiösa antaganden om befolkningsutvecklingen på Hisingen. En kalibrering mot trafikmätningar från 2024 visar dock att prognosen riskerar att överskatta cykeltrafiken över Hisingsbron med närmare 40 procent. Om cykelvolymerna blir lägre än förväntat minskar nyttan kraftigt.

– Vi har ju sett historiskt att prognoserna kraftigt överskattar antalet cyklister. Nu är det viktigt att politiken tar sitt ansvar och ser till att beräkningarna utgår rimliga antaganden, säger Ingela Berntsson, Vd på Skärgårdsredarna.

Osäkerheter kring broöppningar

Stadens kalkyl utgår därutöver ifrån att endast last- och statsfartyg får broöppning vid anrop, medan övriga fartyg måste anpassa sig till fasta öppningstider. Dessutom antas att alla cyklister alltid har full kännedom om öppningstiderna och planera sina resor därefter. Båda dessa antaganden kan ifrågasättas. Sjöfartsverket och andra remissinstanser anser dessutom anfört att alla yrkesfartyg även fortsättningsvis ska ha rätt till broöppning vid anrop. Om stadens antaganden inte håller minskar nyttan av bron markant.

– Sjöfarten är redan i dag beroende av god framkomlighet på Göta älv. Begränsningar i form av fasta öppningstider riskerar att få tydliga konsekvenser för både näringsliv och transporter, säger Ingela Berntson.

Risk för underskattade kostnader

Investeringskostnaden uppskattas av staden till 1 430 miljoner kronor. Kalkylen bygger dock på antaganden som kan ge en alltför optimistisk bild av kostnadsnivån och osäkerheterna, särskilt vad gäller grundläggning och sjöfartsrelaterade konstruktioner. Det finns därför en påtaglig risk att kostnaderna blir högre än beräknat, vilket ytterligare försämrar projektets lönsamhet.

Samlad bedömning: bristande robusthet

När dessa centrala antaganden prövas sammantaget framgår att projektets lönsamhet är mycket känslig för förändringar. Kalkylen vilar på flera osäkra faktorer som var och en kan påverka utfallet i negativ riktning. Vid mer realistiska antaganden blir projektet olönsamt, då nyttorna minskar samtidigt som kostnaderna ökar. Den reviderade kalkylen utifrån dessa känslighetsanalyser visar en nettonuvärdeskvot på -0,15. Det innebär att invånarna får tillbaka 85 öre i samhällsnytta för varje krona som investeras i bron. Projektet skulle alltså bli mycket olönsamt givet att flera centrala antaganden skulle förändras samtidigt.

En ytterligare brist i projektet är dessutom avsteg från den så kallade fyrstegsprincipen, som används vid infrastrukturplanering- där alternativa utredningsalternativ, exempelvis där färjetrafiken utvecklas i stället för byggnation av en ny bro, inte funnits med som jämförelsealternativ i analysen.

Läs hela granskningen här.

Pressmeddelande
28 apr 2026

Det här hände under Svensk Sjöfarts årsmötesdag

Den 22 april ägde Svensk Sjöfarts årsmöte rum på Münchenbryggeriet i Stockholm. Under årsmötet presenterade Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, verksamhetsberättelsen för 2025. Bland annat lyftes föreningen arbete med tonnageskatten, ökade volymer gröna bränslen, det ökade intresset för sjöfartsutbildningar, Regeringens godstransportstrategi, samt arbetet med skydd- och beredskapsfrågor.

David Kristensson, vd Northern Offshore Group, fortsätter som ordförande i Svensk Sjöfart om ytterligare ett år. Johanna Boijer Svahnström lämnade styrelsen, samtidigt som Marcus Risberg, Viking Line och Håkan Johansson, Gotlandsbolaget valdes in som nya ledamöter

Svensk Sjöfarts styrelse består nu av David Kristensson, Northern Offshore Group, Claes Berglund, Stena AB, Johan Källsson, Erik Thun AB, Ingvar Lorensson, Donsötank, Lars Höglund, Furetank, Frida Rowland, AtoB@C Shipping, Jonas Backman, Sirius, Annika Kristensson, Terntank, Christina Bromander, Stena Line AB, Tommy Kalin, Svenska Orient Linien, Piret Mürk-Dubout, Tallink Silja, Johan Falkenberg, Wallieniusredarna, Marcus Risberg, Viking Line och Håkan Johansson, Gotlandsbolaget.

Under årsmötesseminariet presenterades Svensk Sjöfarts Sjöfartsagenda vars mål är att ge en tydlig bild av vilka åtgärder som kan göra stor skillnad och vilken betydelse en stark och modern sjöfartssektor har för Sveriges utveckling.

Andreas Carlson, Sveriges Bostads- och infrastrukturminister var på plats och delade ut priset Årets Sjöfartsgärning som gick till Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Publiken fick även lyssna till intressanta samtal med temat ”Sjöfarten i ett valår – Konkurrenskraft, handel och beredskap.

Läs Svensk Sjöfarts verksamhetsberättelse här.

Pressmeddelande
22 apr 2026

Vinnaren av Årets Sjöfartsgärning 2026

Priset Årets Sjöfartsgärning tilldelas i år Stiftelsen Sveriges Sjömanshus för deras arbete att verka för sjöfartens allra viktigaste resurs – människan ombord. Priset delades ut under Svensk Sjöfarts årsmöte på Münchenbryggeriet i Stockholm av Anderas Carlson, Sveriges Bostads- och infrastrukturminister.

Juryns motivering lyder: ”Mottagaren har i flera hundra år verkat för sjöfartens allra viktigaste resurs – människan ombord. Sedan 1700-talet har årets pristagare, genom uthålligt engagemang och konkreta insatser, bidragit till att stärka både social hållbarhet och kompetensförsörjning inom den svenska sjöfarten. Parallellt har mottagaren främjat forskning, innovation och praktiska förbättringar i vardagen ombord. Genom långsiktigt stöd till behovsdrivna projekt med tydliga resultat bidrar pristagaren konkret till ett tryggare och bättre liv till sjöss. Med en kombination av tradition, ett tydligt samhällsansvar och framtidsfokus är årets pristagare en förebild för hela sjöfartsbranschen”.

– Priset tillhör alla de människornas genom sitt engagemang och stöd i vår verksamhet, som har brutit arbetet framåt. Det är genom deras gemensamma arbete som vi kan stå fast vid våra löften. Stort tack för detta hedrande omnämnande, sa Karl Karell, kanslichef, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, under prisutdelningen.

Juryn bestod i år av Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, David Kristensson, ordförande Svensk Sjöfart, Berit Blomqvist, vd Sveriges Skeppsmäklare och Lorenz Fellbom, student Chalmers Sjöfartshögskola.

Bakgrund:

Priset ”Årets Sjöfartsgärning” instiftades av branschorganisationen Svensk Sjöfart år 2023. Utmärkelsen delas ut för att uppmärksamma och belöna insatser som stärker och utvecklar den svenska sjöfarten och syftar till att lyfta fram innovation, hållbarhet och engagemang inom branschen.

Politik
22 apr 2026

“På rätt kurs för sjöfarten” – ny agenda pekar ut vägen framåt

Idag lanserar Svensk Sjöfart Sjöfartsagendan – På rätt kurs för sjöfarten, en samlad riktning för att stärka sjöfarten de kommande åren. Agendan lyfter de beslut som krävs för stabila och långsiktiga förutsättningar i Sverige. Sjöfarten står för cirka 90 procent av Sveriges import och export – en förutsättning för landets deltagande på EU:s inre marknad och i den globala handeln. Målet är att ge en tydlig bild av vilka åtgärder som kan göra stor skillnad och vilken betydelse en stark och modern sjöfartssektor har för Sveriges utveckling.

– Med agendan vill vi peka ut den riktning som krävs för att svensk sjöfart ska kunna fortsätta vara en motor för handel, konkurrenskraft och beredskap. Sjöfarten är helt avgörande för Sverige – men förutsättningarna behöver bli mer långsiktiga, stabila och internationellt konkurrenskraftiga. Med rätt beslut kan vi stärka både svenska rederier, svensk flagg och hela transportsystemet, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

De föreslagna åtgärderna är uppdelade i tre delar och syftar till: en stark svensk konkurrenskraft och bättre förutsättningar för sjötransporter i Sverige, fler och växande rederier i Sverige och en stärkt svensk flagg, säkerställa en säker och robust sjöfart som bidrar till försörjning, försvar, beredskap och utveckling mot en hållbar sjöfart.

– Agendans tre områden är centrala för svensk sjöfarts framtid – från konkurrenskraft och tillväxt till säkerhet och hållbarhet. Tillsammans utgör de en helhet som stärker Sverige. Vi ser nu fram emot ett fortsatt konstruktivt samarbete med politiken för att omsätta förslagen i praktiken, säger Anders Hermansson.

Under eftermiddagen lämnas agendan över till bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) i samband med Svensk Sjöfarts årliga vårseminarium.

Läs agendan här.

Kompetensförsörjning
16 apr 2026

Sjöfarten lockar allt fler studenter

Idag publicerade Universitets- och högskolerådet (UHR) statistik över antalet sökande till landets utbildningar. Svensk Sjöfart kan med glädje konstatera att intresset fortsätter att öka år för år, vilket ses som ett resultat av branschens rekryteringssatsningar och ett ökat samhällsfokus på svensk sjöfart. 
 
Sedan starten av Svensk Sjöfarts rekryteringssatsning 2023 har antalet förstahandssökande till Sjökaptensprogrammet ökat med nästan 50 procent – den högsta siffran sedan 2015. Till Sjöingenjörsprogrammet har antalet sökande ökat med 147 procent, vilket är den högsta nivån nationellt sedan 2013.  

– Det är fantastiska siffror vi ser i år, extra glädjande är sifforna för Sjöingenjörsprogrammet där branschens behov är som störst, säger Johan Hartler, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Svensk Sjöfart. 

Under det senaste året har Svensk Sjöfart fortsatt att satsa på rekryteringsaktiviteter. 

– Camp Sjöfart genomfördes för andra gången, och vi deltog med fler utställare än tidigare inom den branschgemensamma satsningen Kunskap och Framtid, som förra året samlade åtta aktörer på Maritima Torget på initiativ av Svensk Sjöfart. Vi har också fortsatt vår närvaro på yrkesmässor i norra Sverige genom deltagande på Nolia Karriär och Försvarsmaktens arbetsmarknadsdagar, samt genomfört flera andra satsningar, säger Johan Hartler.  

Branschens gemensamma arbete med att öka attraktiviteten och modernisera utbildningssystemet visar tydligt att utvecklingen går åt rätt håll. 

– Jag ser fram emot att tillsammans med våra medlemmar fortsätta arbetet med att säkra sjöfartens framtida kompetensförsörjning, säger Johan Hartler. 

Näringspolitik
14 apr 2026

Välkommet förslag om förbättrad tonnageskatt som stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft

Svensk Sjöfart välkomnar regeringens proposition om förbättrade regler för svensk tonnageskatt, som utgår från lagrådsremissen från november 2025. Förslaget innebär viktiga och efterlängtade justeringar av regelverket, inte minst i frågan om trafikkravet som tas bort, och storleksgränsen som justeras, vilket skapar bättre förutsättningar för svensk sjöfart att verka och växa i en internationellt konkurrensutsatt bransch.

De förändringar som nu föreslås syftar till att öka flexibiliteten, förbättra förutsägbarheten samt gör systemet mer konkurrenskraftigt i förhållande till motsvarande regelverk i andra europeiska sjöfartsnationer.

Det nuvarande systemet för tonnageskatt har sedan dess införande 2017 innehållit begränsningar som minskat attraktionskraften för svenska rederier. I och med propositionen adresseras delar av de hinder som tidigare identifierats av branschen. Förändringarna i regelverket skapas bättre incitament för rederier att flagga svenskt och bedriva verksamhet från Sverige.

Svensk Sjöfart har tidigare påpekat att förslaget som nu lämnas till riksdagen behöver införas skyndsamt, det är därför välkommet att propositionen nu överlämnas till riksdagen. Regeringen behöver se till att de förslag på ytterligare justeringar som Svensk Sjöfart lämnat tas vidare för att revideringen av tonnageskatten ska få de eftersträvade effekterna.

– Det gäller särskilt frågorna om införande av obegränsad uthyrning av fartyg inom en och samma koncern inom EU. Något som möjliggör att rederier kan växa i storlek med Sverige som bas. Utöver det krävs fler åtgärder såsom ship management för att främja utvecklingen av ett sjöfartskluster i Sverige, regelförenklingar, miljöincitament och att specialsjöfarten också kan anställa svensk personal på samma villkor som andra fartyg inom handelsflottan, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

En stärkt tonnageskatt är inte bara en näringspolitisk fråga utan också en strategisk investering i Sveriges transportinfrastruktur, beredskap och klimatomställning. En konkurrenskraftig sjöfartsnäring bidrar till robusta logistikkedjor, minskade utsläpp och ökad sysselsättning.

– Vi ser fram emot att propositionen nu behandlas skyndsamt och att de föreslagna förbättringarna kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är avgörande för att Sverige ska kunna ta en starkare position som sjöfartsnation i Europa, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Lagändringarna träder i kraft 20 juli 2026, och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter 31 december 2026.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Pressmeddelande
27 feb 2026

Svensk Sjöfart välkomnar Sjöfartsverkets förslag om finansiering av isbrytningen

Sjöfartsverket publicerade i går sin anslagsframställan och treårsplan för 2027–2029. I planen föreslås att kostnaderna för drift av isbrytarflottan finansieras genom anslag 1:2, som avser vidmakthållande av statens transportinfrastruktur, med 400 miljoner kronor årligen. Förslaget innebär att isbrytningen lyfts från att finansieras via farledsavgifterna till att bli ett statligt infrastrukturanslag – något som Svensk Sjöfart länge har förespråkat.

En fungerande isbrytning är avgörande för svensk industris konkurrenskraft och för att upprätthålla effektiva transporter till och från Sverige. Sjöfarten står för cirka 90 procent av Sveriges import och export och när vinterförhållanden begränsar framkomligheten påverkas hela värdekedjor – från råvaruflöden i norr till industriproduktion och handel i resten av landet. Stabil och förutsägbar isbrytning är därför en grundläggande del av ett robust transportsystem.

När kostnaden för isbrytning läggs på farledsavgifterna påverkas alla transporter till och från Sverige, oavsett om de berör isutsatta områden eller inte. Det innebär i praktiken att sjöfarten bär ett infrastrukturansvar som andra trafikslag inte gör på motsvarande sätt. Att, i likhet med vinterväghållningen på land, finansiera isbrytningen via anslag är därför både rimligt och nödvändigt för konkurrensneutralitet mellan trafikslagen.

Transportsystemet måste betraktas som en helhet där alla trafikslag samverkar och bidrar till Sveriges samlade konkurrenskraft, beredskap och försörjningsförmåga. En långsiktig och statligt finansierad lösning för isbrytningen skapar bättre planeringsförutsättningar för såväl myndigheter som näringsliv.

– Det är positivt att Sjöfartsverket tydligt föreslår en finansieringsmodell som stärker sjöfartens långsiktiga villkor och behandlar isbrytningen som den samhällskritiska funktion den är. Nu är det viktigt att förslaget också omsätts i praktisk politik, säger Anders Hermansson, vd, Svensk Sjöfart.

Svensk Sjöfart ser fram emot att regeringen nu går vidare med förslaget.

Läs Sjöfartsverkets treårsplan- och anslagsframställan 2027–2029 här.

Läs Sjöfartsverkets pressmeddelande här.

Pressmeddelande
13 feb 2026

Svensk Sjöfart lyfter lärdomar när Gotlandstrafiken ses över

Regeringen meddelade den 12 februari att man ger Trafikverket i uppdrag att analysera olika alternativ inför nästa upphandling av färjetrafiken till och från Gotland från 2035. Utredningen ska ta sin utgångspunkt i de analyser av alternativa modeller för färjetrafik till och från Gotland som Trafikverket redovisade i september 2021. Uppdraget omfattar bland annat en jämförelse mellan en sammanhållen upphandling av både fartyg och drift och ett alternativ där staten äger fartygen och upphandlar driften separat, samt en översyn av frågor som rör biljett- och transportpriser.

Färjetrafiken till och från Gotland är ett tydligt exempel på sjöfartens avgörande betydelse för både boende och näringsliv, och det är därför välkommet att regeringen ser över hur trafiken kan stärkas och hur villkoren kan förbättras. Motsvarande resonemang borde även föras för sjöfarten till och från Sverige i stort, eftersom lägre transportkostnader för import och export är en viktig faktor för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Samtidigt väcker delar av uppdraget frågor.

– Det är förvånande att regeringen återigen väljer att utreda statligt ägande av fartyg. Den senaste utredningen visade att detta riskerar att bli ett sämre alternativ för resenärerna, innebära högre kostnader för staten och dessutom försena omställningen till en klimatneutral trafik till och från Gotland, säger Anders Hermansson vd på Svensk Sjöfart.

Det finns också skäl att se frågan i ett bredare perspektiv. Hanteringen av övrigt statligt fartygstonnage, såsom isbrytarflottan, visar på betydande utmaningar. Trots bred politisk enighet och tydliga signaler från näringslivet om behovet av en ordnad förnyelse, står Sverige i dag med en åldrande isbrytarflotta. Reservdelar måste specialbeställas, den totala kostnadsbilden ökar, finansiering för en fullständig förnyelse saknas och även där medel har avsatts för nya isbrytare har processerna försenats av rättsliga prövningar och upphandlingar som fått göras om.

Risken är uppenbar att Gotlandstrafiken på sikt hamnar i en liknande situation, med åldrande fartyg och utdragna förnyelseprocesser. I stället bör staten dra lärdom av den innovationskraft som präglar den privata rederinäringen, där investeringar i ny teknik, ökad prestanda, förbättrad arbetsmiljö och minskad klimat- och miljöpåverkan ligger i framkant.

I veckan inledde Gotlandsbolaget byggnationen av en ny katamaran. Rederiet investerar cirka två miljarder kronor i ett fartyg med banbrytande teknik som ska bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål och samtidigt säkerställa en snabb och effektiv trafik.

– Erfarenheterna visar att när privata aktörer ges ansvar för investering och byggnation kan leveranser ske både snabbare och mer kostnadseffektivt. Det är en viktig lärdom inför kommande beslut, säger Anders Hermansson.

Uppdraget till Trafikverket ska redovisas senast den 31 december 2026.

Allmänt
11 feb 2026

Nominera till Årets sjöfartsgärning 2026

Idag den 11 februari öppnar nomineringen till Svensk Sjöfarts utmärkelse Årets sjöfartsgärning. Priset delas ut för att uppmärksamma och belöna insatser som stärker och utvecklar den svenska sjöfarten. Utmärkelsen syftar till att lyfta fram innovation, hållbarhet och engagemang inom branschen – vare sig det handlar om tekniska framsteg, miljöinitiativ, säkerhetsarbete eller insatser för en mer inkluderande och konkurrenskraftig sjöfart.

– Vi ser fram emot att ta emot många nomineringar, eftersom svensk sjöfart är i en spännande utvecklingsfas och det finns många initiativ som för branschen framåt. Genom att synliggöra goda initiativ vill vi inspirera till utveckling och stärka yrkesstoltheten i branschen, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Juryn består av David Kristensson, ordförande Svensk Sjöfart, Berit Blomqvist, vd Sveriges Skeppsmäklare, Lorenz Fellbom, tredjeårsstudent vid Sjökaptensprogrammet på Chalmers Tekniska Högskola och Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart.

För att tilldelas utmärkelsen Årets sjöfartsgärning ska rederiet, personen eller initiativet under 2025 ha uppfyllt ett eller flera av följande kriterier. Insatsen ska ha bidragit till att föra den svenska sjöfarten närmare Svensk Sjöfarts vision om en framgångsrik svensk sjöfart för en hållbar värld eller inneburit en innovativ lösning som driver branschens utveckling framåt. Utmärkelsen kan även tilldelas aktörer som genomfört en insats av särskild betydelse för den svenska handelsflottan, sjöfartens gröna omställning, sjöfartens säkerhetsarbete, en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning eller för att främja social hållbarhet och inkludering i branschen.

Förra årets utmärkelse tilldelades Donsö Shipping Meet (DSM) för deras arbete med att samla sjöfartsbranschen och uppmuntra till ökat samarbete och utveckling inom centrala frågor. Förutom pris för Årets sjöfartsgärning delades även ett hedersomnämnande ut till Öckerö kommun och Wärtsilä för initiativet att i Sverige arrangera dagen ”Women in Maritime”.

Rederiet, personen eller initiativet som vinner behöver inte vara nominerat, men det ökar chanserna. Nominera de som du tycker bör premieras. Vi tar emot nomineringar fram till den 16 mars.

Priset delas ut i samband med Svensk Sjöfarts vårseminarium den 22 april i Stockholm.

Skicka in din nominering.

Läs mer om Svensk Sjöfarts årsmötesdag.

Miljö & klimat
28 jan 2026

Svensk Sjöfart lanserar klimatfärdplan

Det globala klimatmålet för sjöfarten är klimatneutralitet till 2050 och minst 80 procents utsläppsminskning till 2040, jämfört med 2008. Det är budskapet i den färdplan för klimatneutral sjöfart, som branschorganisationen Svensk Sjöfart idag lanserar. Planen sätter fokus på snabba, möjliga åtgärder här och nu, samt på de mer genomgripande skiftena längre fram. För att nå dit krävs ett flertal åtgärder både från enskilda aktörer och genom ökat samarbete.

Med färdplanen vill Svensk Sjöfart visa att klimatneutral sjöfart till 2050 är möjlig trots stora utmaningar. Sverige har chansen att bli ett föregångsland i klimatomställningen, men det kräver gemensamt ansvar. Om näringsliv, akademi och politik samarbetar och börjar använda de lösningar vi har här och nu, kan sjöfarten nå klimatneutralitet i tid.

– Svensk sjöfart har en avgörande roll i Sveriges klimatomställning. Med vår nya klimatfärdplan visar vi att klimatneutralitet inte bara är en vision, utan fullt möjligt om vi tar vårt gemensamma ansvar och agerar redan idag. Tillsammans kan vi göra Sverige till ett föregångsland för hållbar sjöfart, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Svensk Sjöfarts klimatfärdplan lyfter fyra centrala områden för att nå klimatmålen och stärka konkurrenskraften: effektivare energianvändning, ökad användning av hållbara fossilfria bränslen med fokus på inhemsk produktion, utbyggnad av laddinfrastruktur för elektrifiering samt mer satsningar på innovation och forskning inom nya framdriftslösningar och logistik. Det kräver bred samverkan mellan olika aktörer som bland annat hamnar, industri, staten och teknikleverantörer.

Branschen tar nu ett tydligt steg mot klimatneutralitet genom en konkret åtgärdsplan i tre steg, presenterad i klimatfärdplanen. Första steget handlar om insatser som kan göras direkt – energieffektivisering, innovationsstöd, satsningar på nya fartygskoncept och åtgärder för att minska prisskillnaden mellan fossila och fossilfria bränslen. Nästa steg understryker vikten av långsiktighet: ytterligare energieffektiviseringar och gradvis förnyelse av fartygsflottan sker parallellt med teknikutveckling och utbyggd infrastruktur. Det tredje och avgörande steget pekar mot framtiden, där elektrifiering, autonoma fartyg och storskalig produktion av hållbara bränslen möjliggör en helt fossilfri och konkurrenskraftig sjöfart. Genom att målmedvetet gå från snabba insatser till långsiktiga systemförändringar kan sjöfarten bidra till att uppnå klimatneutralitet.

Svensk Sjöfarts medlemmar har tillsammans med Fredrik Larsson, ansvarig för klimatfrågor på Svensk Sjöfart, tagit fram den färdplan som ska göra det möjligt för sjöfarten att nå klimatneutralitet till 2050.

– Svensk sjöfart har länge varit en föregångare i klimatomställningen, och med den här färdplanen visar vi tydligt att vi både kan och vill gå före. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp med representanter från våra medlemsrederier, vilket har varit helt avgörande. Det betyder att färdplanen inte bara är en vision – den är förankrad i verkliga behov, erfarenheter och lösningar från sjöfarten själv, säger Fredrik Larsson.

Läs en summerad version av färdplanen här.

Läs färdplanen i sin helhet här.