Kategori: Pressmeddelande

Miljö & klimat
7 sep 2026

Svensk Sjöfart välkomnar utredning om stärkt konkurrenskraft och klimatomställning

Idag presenterade regeringen, med infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i spetsen, att Nils Paul tillsätts som utredare för att se över hur svensk sjöfarts konkurrenskraft kan stärkas och klimatomställningen påskyndas. Under mandatperioden har regeringen bland annat sett över tonnagebeskattningen, infört ett bareboatregister och avskaffat stämpelskatten vid inteckning i nya skepp, reformer som branschen välkomnat. Samtidigt kvarstår ytterligare behov och Svensk Sjöfart ser därför positivt på att en utredning nu tillsätts för att stärka sjöfartens konkurrensvillkor och skapa bättre förutsättningar för branschens fortsatta klimatomställning.

– Vi behöver fler svenskflaggade fartyg och fler välutbildade svenska ombordanställda. För att nå dit behöver vi säkerställa att vi har konkurrenskraftiga näringsvillkor och regelverk som står sig väl i jämförelse med våra grannländer och övriga EU, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

I dialogen med regeringen har Svensk Sjöfart lyft behovet av ytterligare justeringar i tonnagebeskattningen. Det finns också potential för regelförenklingar som kan stärka sjöfartsnäringen, liksom behov av att se över sjöfartsstödet för att minska konkurrensgapet mellan svensk och europeisk sjöfart.

Samtidigt behöver klimatomställningen ges rätt förutsättningar. Tidigare i år lanserade Svensk Sjöfart en klimatfärdplan som visar att en klimatneutral sjöfart är möjlig, men att det kräver omfattande investeringar i bland annat energieffektivisering, fossilfria bränslen, elektrifiering och ny teknik. För att skapa rätt förutsättningar för omställningen behövs långsiktiga villkor, återföring av de EU ETS-medel som branschen betalat in är en viktig del.

– Klimatomställningen och ökad konkurrenskraft måste gå hand i hand. Vi välkomnar att utredningen ska analysera hur befintliga stöd kan utvecklas och vilka nya verktyg som kan behövas för att påskynda sjöfartens klimatomställning. Sjöfarten har höga ambitioner, men omställningen kräver stora investeringar i fartyg, bränslen och teknik som i dag ofta är betydligt dyrare än de fossila alternativen. För att Sverige ska kunna ta en ledande roll i omställningen behövs långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor som gör det möjligt att investera i framtidens hållbara och fossilfria sjöfart, säger Fredrik Larsson, expert klimatfrågor på Svensk Sjöfart.

Utredningen blir viktig för den fortsatta utvecklingen av svensk sjöfart.

– Det finns ett tydligt samband mellan sjöfartens näringsvillkor och antalet svenskflaggade fartyg. En stark svenskflaggad handelsflotta är viktig för Sveriges beredskap och därför är det positivt att regeringen nu tillsätter en utredning som prioriterar frågan. Svensk Sjöfart kommer inom kort ta kontakt med utredaren för att bidra med branschens perspektiv på både näringsvillkoren och klimatomställningen, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfar

Utredarens uppdrag är bland annat att:

  • föreslå åtgärder som stärker den svenska sjöfartens konkurrenskraft och ökar antalet svenskregistrerade fartyg
  • analysera förutsättningarna för den svenska sjöfartens klimatomställning
  • analysera behovet av att ändra befintliga stöd och för- respektive nackdelar med att skapa nya stöd för att påskynda sjöfartens klimatomställning

Utredaren ska redovisa sina slutsatser och förslag senast den 29 oktober 2027.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Foto: Klara Johansson/Sjöfartstidningen.

Pressmeddelande
14 aug 2026

Svensk Sjöfart vill se en stark och effektiv sjö- och flygräddning utan att flytta ansvaret

Stefan Holm / Shutterstock.com

Svensk Sjöfart välkomnar flera av förslagen i utredningen om framtidens sjö- och flygräddning. I remissvaret tillstyrks förslaget att den operativa SAR-helikopterverksamheten kan flytas, men samtidigt avstyrks förslaget att flytta ansvaret för sjöräddningen och Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC.

En samlad helikopter- och flygverksamhet inom Kustbevakningen har förutsättningar att öka samordning, planering och uthållighet med andra samhälleligt viktiga uppgifter. Kustbevakningens befintliga operativa verksamhet och flygresurser skapar dessutom goda möjligheter att utveckla verksamheten.

När det gäller JRCC är bedömningen en annan. Ledningen av sjö- och flygräddningen bör även fortsättningsvis ha en tydligt civil och humanitär hemvist. Kustbevakningens växande polisiära och brottsbekämpande uppdrag riskerar annars att skapa målkonflikter. Vid en räddningsinsats måste räddningen av människoliv alltid vara den överordnade uppgiften.

– Den svenska sjö- och flygräddningen fungerar i grunden väl. När organisationen nu ses över är det viktigt att förändringar stärker räddningsförmågan utan att den civila och humanitära karaktären går förlorad. Det är också väldigt viktigt att värna det engagemang som finns från frivilliga aktörer i systemet, säger Niklas da Silva, senior rådgivare, Svensk Sjöfart.

En mer långsiktigt hållbar finansiering är avgörande för verksamheten. Handelssjöfarten, som idag finansierar delar av Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning genom farledsavgifter, ska inte bära kostnader för verksamhet som ligger utanför sjö- och flygräddningens grundläggande uppdrag. Om helikopterresurser används för andra ändamål ska den användningen finansieras av staten, regioner eller kommuner. Svensk Sjöfart tillstyrker därför förslaget att den statligt anslagsfinansierade delen av sjö- och flygräddningen flyttas till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och att anslaget räknas upp enligt principerna för pris- och löneomräkning (PLO). Det skulle medföra att stor del av all räddningstjänst som utgår från statsbudgeten skulle sorteras under samma utgiftsområde och skapa en mer långsiktigt hållbar och förutsägbar finansiering. 

– Förhoppningsvis leder detta till att vi inte hamnar i samma situation igen som under förra året då två av fem helikopterbaser föreslogs stängas för att klara den finansiella situationen, säger Niklas da Silva, Svensk Sjöfart.

Remissvaret lyfter även fram Sjöräddningssällskapets betydelse för den svenska sjöräddningen. Sjöräddningssällskapets verksamhet bygger på frivillighet och finansieras via donationer och belastar inte den statliga budgeten och bör därför särskilt värnas. Organisationen är en viktig del av den samlade räddningsförmågan och en ökad samverkan, inklusive möjligheten till samlokalisering med en framtida ledningscentral som utredningen föreslår, kan stärka räddningskedjan.

Målet måste vara en sjö- och flygräddning som är effektiv, långsiktigt hållbar och tydligt präglad av sitt civila och humanitära uppdrag, utan att kostnaderna vältras över på handelssjöfarten.

Läs hela remissvaret här.

Läs utredningen i sin helhet här.

Foto: Stefan Holm / Shutterstock.com

Näringspolitik
11 jun 2026

Riksdagen har antagit förbättrad tonnageskatt – stärkt konkurrenskraft för svensk sjöfart

Svensk Sjöfart välkomnar att riksdagen efter utskottsbehandling och omröstning i dag har beslutat att anta regeringens proposition om förbättrade regler för svensk tonnageskatt. Beslutet innebär en efterlängtad modernisering av regelverket och bedöms skapa mer konkurrenskraftiga och förutsägbara villkor för svensk sjöfartsnäring. Särskilt betydelsefullt är att trafikkravet avskaffas och att storleksgränsen justeras, vilket sammantaget stärker rederiers möjligheter att bedriva och utveckla verksamhet från Sverige.

Förändringarna syftar till att öka flexibiliteten i systemet och förbättra dess konkurrenskraft i jämförelse med motsvarande tonnageskattesystem i andra europeiska sjöfartsnationer.

Det nuvarande systemet, infört 2017, har enligt branschen innehållit begränsningar som påverkat dess attraktivitet. Med riksdagens beslut undanröjs nu flera av dessa hinder, vilket stärker incitamenten för rederier att välja svensk flagg och etablera verksamhet i Sverige.

Svensk Sjöfart har tidigare betonat vikten av ett snabbt genomförande av reformen och ser positivt på att riksdagen nu har fattat beslut i linje med propositionen.

– Att vi nu snabbt får på plats en reviderad tonnageskatt, innebär avsevärt bättre möjligheter för svenska rederier och genom de reformer som föreslås närmar sig det svenska tonnageskattesystemet vad som finns i övriga Europa, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

I några delar når dock förslaget inte ända fram för att förslaget ska motsvara vad som finns inom övriga EU.

– Det gäller särskilt frågan om obegränsad uthyrning av fartyg inom en och samma koncern inom EU, vilket skulle ge rederier bättre möjligheter att växa med Sverige som bas. I utskottsbehandlingen har även motionsförslag i linje med detta synsätt behandlats, vilket ytterligare understryker behovet av reformen. Men reformarbetet får inte stanna där. Sverige behöver också utveckla förutsättningarna för ship management, genomföra regelförenklingar och införa fler miljöincitament. Dessutom krävs likvärdiga villkor för anställning av svensk personal, säger Camilla Åberg Linder.

Enligt Svensk Sjöfart är en stärkt tonnageskatt inte bara en näringspolitisk reform, utan även en strategisk investering i Sveriges transportinfrastruktur, beredskap och klimatomställning. En konkurrenskraftig sjöfartsnäring bidrar till robusta logistikkedjor, minskade utsläpp och stärkt sysselsättning.

– Vi ser positivt på att riksdagen nu har fattat beslut och ser fram emot ett skyndsamt genomförande. Det är avgörande för att Sverige ska kunna stärka sin position som ledande sjöfartsnation i Europa, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Lagändringarna träder i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som inleds efter den 31 december 2026.

Riksdagens betänkande om förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning.

Pressmeddelande
6 maj 2026

Ny granskning: Gång- och cykelbro i Göteborg blir en samhällelig förlustaffär

En ny granskning visar att Göteborgs Stads samhällsekonomiska kalkyl för den planerade gång- och cykelbron över Göta älv inte håller. Realistiska antaganden indikerar att göteborgarna riskerar att endast få tillbaka 85 öre i samhällsnytta för varje skattekrona som investeras i projektet – bron riskerar därför blir en olönsam investering.

– Det här är ett tydligt exempel på hur en alltför optimistisk samhällsekonomisk kalkyl kan ge sken av lönsamhet. När vi justerar antagandena till mer rimliga och realistiska nivåer blir bilden en helt annan – då är projektet inte samhällsekonomiskt försvarbart, säger Niklas da Silva, senior rådgivare på Svensk Sjöfart.

Göteborgs Stad planerar att anlägga en ny gång- och cykelbro mellan Packhuskajen och Hugo Hammars kaj. Bron är tänkt att ersätta färjelinje 287 (Stenpiren–Lundbystrand) och föreslås bli öppningsbar med en segelfri höjd på 5,5 meter. Det innebär att framkomligheten för både kollektivtrafik till sjöss och sjöfarten på Göta älv försämras.

I stadens egen samhällsekonomiska kalkyl bedöms investeringen som lönsam. Förenklat innebär det att nyttan av kortare restider för cyklister, fotgängare och andra resenärer anses överstiga både investeringskostnaden, drift och underhåll av bron och de negativa effekterna för såväl kollektivtrafik till sjöss som handelssjöfart.

Mot den bakgrunden har Svensk Sjöfart och Skärgårdsredarna låtit teknikkonsulten WSP granska hur förändringar i centrala antaganden påverkar kalkylens resultat.

Cykelprognosen avgörande för projektets nytta

Restidsvinster för cyklister utgör den största nyttan i kalkylen. Den beräknade nyttan bygger på en prognos om 17 500 cyklister år 2050, baserad på ambitiösa antaganden om befolkningsutvecklingen på Hisingen. En kalibrering mot trafikmätningar från 2024 visar dock att prognosen riskerar att överskatta cykeltrafiken över Hisingsbron med närmare 40 procent. Om cykelvolymerna blir lägre än förväntat minskar nyttan kraftigt.

– Vi har ju sett historiskt att prognoserna kraftigt överskattar antalet cyklister. Nu är det viktigt att politiken tar sitt ansvar och ser till att beräkningarna utgår rimliga antaganden, säger Ingela Berntsson, Vd på Skärgårdsredarna.

Osäkerheter kring broöppningar

Stadens kalkyl utgår därutöver ifrån att endast last- och statsfartyg får broöppning vid anrop, medan övriga fartyg måste anpassa sig till fasta öppningstider. Dessutom antas att alla cyklister alltid har full kännedom om öppningstiderna och planera sina resor därefter. Båda dessa antaganden kan ifrågasättas. Sjöfartsverket och andra remissinstanser anser dessutom anfört att alla yrkesfartyg även fortsättningsvis ska ha rätt till broöppning vid anrop. Om stadens antaganden inte håller minskar nyttan av bron markant.

– Sjöfarten är redan i dag beroende av god framkomlighet på Göta älv. Begränsningar i form av fasta öppningstider riskerar att få tydliga konsekvenser för både näringsliv och transporter, säger Ingela Berntson.

Risk för underskattade kostnader

Investeringskostnaden uppskattas av staden till 1 430 miljoner kronor. Kalkylen bygger dock på antaganden som kan ge en alltför optimistisk bild av kostnadsnivån och osäkerheterna, särskilt vad gäller grundläggning och sjöfartsrelaterade konstruktioner. Det finns därför en påtaglig risk att kostnaderna blir högre än beräknat, vilket ytterligare försämrar projektets lönsamhet.

Samlad bedömning: bristande robusthet

När dessa centrala antaganden prövas sammantaget framgår att projektets lönsamhet är mycket känslig för förändringar. Kalkylen vilar på flera osäkra faktorer som var och en kan påverka utfallet i negativ riktning. Vid mer realistiska antaganden blir projektet olönsamt, då nyttorna minskar samtidigt som kostnaderna ökar. Den reviderade kalkylen utifrån dessa känslighetsanalyser visar en nettonuvärdeskvot på -0,15. Det innebär att invånarna får tillbaka 85 öre i samhällsnytta för varje krona som investeras i bron. Projektet skulle alltså bli mycket olönsamt givet att flera centrala antaganden skulle förändras samtidigt.

En ytterligare brist i projektet är dessutom avsteg från den så kallade fyrstegsprincipen, som används vid infrastrukturplanering- där alternativa utredningsalternativ, exempelvis där färjetrafiken utvecklas i stället för byggnation av en ny bro, inte funnits med som jämförelsealternativ i analysen.

Läs hela granskningen här.

Pressmeddelande
28 apr 2026

Det här hände under Svensk Sjöfarts årsmötesdag

Den 22 april ägde Svensk Sjöfarts årsmöte rum på Münchenbryggeriet i Stockholm. Under årsmötet presenterade Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, verksamhetsberättelsen för 2025. Bland annat lyftes föreningen arbete med tonnageskatten, ökade volymer gröna bränslen, det ökade intresset för sjöfartsutbildningar, Regeringens godstransportstrategi, samt arbetet med skydd- och beredskapsfrågor.

David Kristensson, vd Northern Offshore Group, fortsätter som ordförande i Svensk Sjöfart om ytterligare ett år. Johanna Boijer Svahnström lämnade styrelsen, samtidigt som Marcus Risberg, Viking Line och Håkan Johansson, Gotlandsbolaget valdes in som nya ledamöter

Svensk Sjöfarts styrelse består nu av David Kristensson, Northern Offshore Group, Claes Berglund, Stena AB, Johan Källsson, Erik Thun AB, Ingvar Lorensson, Donsötank, Lars Höglund, Furetank, Frida Rowland, AtoB@C Shipping, Jonas Backman, Sirius, Annika Kristensson, Terntank, Christina Bromander, Stena Line AB, Tommy Kalin, Svenska Orient Linien, Piret Mürk-Dubout, Tallink Silja, Johan Falkenberg, Wallieniusredarna, Marcus Risberg, Viking Line och Håkan Johansson, Gotlandsbolaget.

Under årsmötesseminariet presenterades Svensk Sjöfarts Sjöfartsagenda vars mål är att ge en tydlig bild av vilka åtgärder som kan göra stor skillnad och vilken betydelse en stark och modern sjöfartssektor har för Sveriges utveckling.

Andreas Carlson, Sveriges Bostads- och infrastrukturminister var på plats och delade ut priset Årets Sjöfartsgärning som gick till Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Publiken fick även lyssna till intressanta samtal med temat ”Sjöfarten i ett valår – Konkurrenskraft, handel och beredskap.

Läs Svensk Sjöfarts verksamhetsberättelse här.

Pressmeddelande
22 apr 2026

Vinnaren av Årets Sjöfartsgärning 2026

Priset Årets Sjöfartsgärning tilldelas i år Stiftelsen Sveriges Sjömanshus för deras arbete att verka för sjöfartens allra viktigaste resurs – människan ombord. Priset delades ut under Svensk Sjöfarts årsmöte på Münchenbryggeriet i Stockholm av Anderas Carlson, Sveriges Bostads- och infrastrukturminister.

Juryns motivering lyder: ”Mottagaren har i flera hundra år verkat för sjöfartens allra viktigaste resurs – människan ombord. Sedan 1700-talet har årets pristagare, genom uthålligt engagemang och konkreta insatser, bidragit till att stärka både social hållbarhet och kompetensförsörjning inom den svenska sjöfarten. Parallellt har mottagaren främjat forskning, innovation och praktiska förbättringar i vardagen ombord. Genom långsiktigt stöd till behovsdrivna projekt med tydliga resultat bidrar pristagaren konkret till ett tryggare och bättre liv till sjöss. Med en kombination av tradition, ett tydligt samhällsansvar och framtidsfokus är årets pristagare en förebild för hela sjöfartsbranschen”.

– Priset tillhör alla de människornas genom sitt engagemang och stöd i vår verksamhet, som har brutit arbetet framåt. Det är genom deras gemensamma arbete som vi kan stå fast vid våra löften. Stort tack för detta hedrande omnämnande, sa Karl Karell, kanslichef, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, under prisutdelningen.

Juryn bestod i år av Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, David Kristensson, ordförande Svensk Sjöfart, Berit Blomqvist, vd Sveriges Skeppsmäklare och Lorenz Fellbom, student Chalmers Sjöfartshögskola.

Bakgrund:

Priset ”Årets Sjöfartsgärning” instiftades av branschorganisationen Svensk Sjöfart år 2023. Utmärkelsen delas ut för att uppmärksamma och belöna insatser som stärker och utvecklar den svenska sjöfarten och syftar till att lyfta fram innovation, hållbarhet och engagemang inom branschen.

Politik
22 apr 2026

“På rätt kurs för sjöfarten” – ny agenda pekar ut vägen framåt

Idag lanserar Svensk Sjöfart Sjöfartsagendan – På rätt kurs för sjöfarten, en samlad riktning för att stärka sjöfarten de kommande åren. Agendan lyfter de beslut som krävs för stabila och långsiktiga förutsättningar i Sverige. Sjöfarten står för cirka 90 procent av Sveriges import och export – en förutsättning för landets deltagande på EU:s inre marknad och i den globala handeln. Målet är att ge en tydlig bild av vilka åtgärder som kan göra stor skillnad och vilken betydelse en stark och modern sjöfartssektor har för Sveriges utveckling.

– Med agendan vill vi peka ut den riktning som krävs för att svensk sjöfart ska kunna fortsätta vara en motor för handel, konkurrenskraft och beredskap. Sjöfarten är helt avgörande för Sverige – men förutsättningarna behöver bli mer långsiktiga, stabila och internationellt konkurrenskraftiga. Med rätt beslut kan vi stärka både svenska rederier, svensk flagg och hela transportsystemet, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

De föreslagna åtgärderna är uppdelade i tre delar och syftar till: en stark svensk konkurrenskraft och bättre förutsättningar för sjötransporter i Sverige, fler och växande rederier i Sverige och en stärkt svensk flagg, säkerställa en säker och robust sjöfart som bidrar till försörjning, försvar, beredskap och utveckling mot en hållbar sjöfart.

– Agendans tre områden är centrala för svensk sjöfarts framtid – från konkurrenskraft och tillväxt till säkerhet och hållbarhet. Tillsammans utgör de en helhet som stärker Sverige. Vi ser nu fram emot ett fortsatt konstruktivt samarbete med politiken för att omsätta förslagen i praktiken, säger Anders Hermansson.

Under eftermiddagen lämnas agendan över till bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) i samband med Svensk Sjöfarts årliga vårseminarium.

Läs agendan här.

Kompetensförsörjning
16 apr 2026

Sjöfarten lockar allt fler studenter

Idag publicerade Universitets- och högskolerådet (UHR) statistik över antalet sökande till landets utbildningar. Svensk Sjöfart kan med glädje konstatera att intresset fortsätter att öka år för år, vilket ses som ett resultat av branschens rekryteringssatsningar och ett ökat samhällsfokus på svensk sjöfart. 
 
Sedan starten av Svensk Sjöfarts rekryteringssatsning 2023 har antalet förstahandssökande till Sjökaptensprogrammet ökat med nästan 50 procent – den högsta siffran sedan 2015. Till Sjöingenjörsprogrammet har antalet sökande ökat med 147 procent, vilket är den högsta nivån nationellt sedan 2013.  

– Det är fantastiska siffror vi ser i år, extra glädjande är sifforna för Sjöingenjörsprogrammet där branschens behov är som störst, säger Johan Hartler, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Svensk Sjöfart. 

Under det senaste året har Svensk Sjöfart fortsatt att satsa på rekryteringsaktiviteter. 

– Camp Sjöfart genomfördes för andra gången, och vi deltog med fler utställare än tidigare inom den branschgemensamma satsningen Kunskap och Framtid, som förra året samlade åtta aktörer på Maritima Torget på initiativ av Svensk Sjöfart. Vi har också fortsatt vår närvaro på yrkesmässor i norra Sverige genom deltagande på Nolia Karriär och Försvarsmaktens arbetsmarknadsdagar, samt genomfört flera andra satsningar, säger Johan Hartler.  

Branschens gemensamma arbete med att öka attraktiviteten och modernisera utbildningssystemet visar tydligt att utvecklingen går åt rätt håll. 

– Jag ser fram emot att tillsammans med våra medlemmar fortsätta arbetet med att säkra sjöfartens framtida kompetensförsörjning, säger Johan Hartler. 

Näringspolitik
14 apr 2026

Välkommet förslag om förbättrad tonnageskatt som stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft

Svensk Sjöfart välkomnar regeringens proposition om förbättrade regler för svensk tonnageskatt, som utgår från lagrådsremissen från november 2025. Förslaget innebär viktiga och efterlängtade justeringar av regelverket, inte minst i frågan om trafikkravet som tas bort, och storleksgränsen som justeras, vilket skapar bättre förutsättningar för svensk sjöfart att verka och växa i en internationellt konkurrensutsatt bransch.

De förändringar som nu föreslås syftar till att öka flexibiliteten, förbättra förutsägbarheten samt gör systemet mer konkurrenskraftigt i förhållande till motsvarande regelverk i andra europeiska sjöfartsnationer.

Det nuvarande systemet för tonnageskatt har sedan dess införande 2017 innehållit begränsningar som minskat attraktionskraften för svenska rederier. I och med propositionen adresseras delar av de hinder som tidigare identifierats av branschen. Förändringarna i regelverket skapas bättre incitament för rederier att flagga svenskt och bedriva verksamhet från Sverige.

Svensk Sjöfart har tidigare påpekat att förslaget som nu lämnas till riksdagen behöver införas skyndsamt, det är därför välkommet att propositionen nu överlämnas till riksdagen. Regeringen behöver se till att de förslag på ytterligare justeringar som Svensk Sjöfart lämnat tas vidare för att revideringen av tonnageskatten ska få de eftersträvade effekterna.

– Det gäller särskilt frågorna om införande av obegränsad uthyrning av fartyg inom en och samma koncern inom EU. Något som möjliggör att rederier kan växa i storlek med Sverige som bas. Utöver det krävs fler åtgärder såsom ship management för att främja utvecklingen av ett sjöfartskluster i Sverige, regelförenklingar, miljöincitament och att specialsjöfarten också kan anställa svensk personal på samma villkor som andra fartyg inom handelsflottan, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

En stärkt tonnageskatt är inte bara en näringspolitisk fråga utan också en strategisk investering i Sveriges transportinfrastruktur, beredskap och klimatomställning. En konkurrenskraftig sjöfartsnäring bidrar till robusta logistikkedjor, minskade utsläpp och ökad sysselsättning.

– Vi ser fram emot att propositionen nu behandlas skyndsamt och att de föreslagna förbättringarna kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är avgörande för att Sverige ska kunna ta en starkare position som sjöfartsnation i Europa, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Lagändringarna träder i kraft 20 juli 2026, och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter 31 december 2026.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Pressmeddelande
27 feb 2026

Svensk Sjöfart välkomnar Sjöfartsverkets förslag om finansiering av isbrytningen

Sjöfartsverket publicerade i går sin anslagsframställan och treårsplan för 2027–2029. I planen föreslås att kostnaderna för drift av isbrytarflottan finansieras genom anslag 1:2, som avser vidmakthållande av statens transportinfrastruktur, med 400 miljoner kronor årligen. Förslaget innebär att isbrytningen lyfts från att finansieras via farledsavgifterna till att bli ett statligt infrastrukturanslag – något som Svensk Sjöfart länge har förespråkat.

En fungerande isbrytning är avgörande för svensk industris konkurrenskraft och för att upprätthålla effektiva transporter till och från Sverige. Sjöfarten står för cirka 90 procent av Sveriges import och export och när vinterförhållanden begränsar framkomligheten påverkas hela värdekedjor – från råvaruflöden i norr till industriproduktion och handel i resten av landet. Stabil och förutsägbar isbrytning är därför en grundläggande del av ett robust transportsystem.

När kostnaden för isbrytning läggs på farledsavgifterna påverkas alla transporter till och från Sverige, oavsett om de berör isutsatta områden eller inte. Det innebär i praktiken att sjöfarten bär ett infrastrukturansvar som andra trafikslag inte gör på motsvarande sätt. Att, i likhet med vinterväghållningen på land, finansiera isbrytningen via anslag är därför både rimligt och nödvändigt för konkurrensneutralitet mellan trafikslagen.

Transportsystemet måste betraktas som en helhet där alla trafikslag samverkar och bidrar till Sveriges samlade konkurrenskraft, beredskap och försörjningsförmåga. En långsiktig och statligt finansierad lösning för isbrytningen skapar bättre planeringsförutsättningar för såväl myndigheter som näringsliv.

– Det är positivt att Sjöfartsverket tydligt föreslår en finansieringsmodell som stärker sjöfartens långsiktiga villkor och behandlar isbrytningen som den samhällskritiska funktion den är. Nu är det viktigt att förslaget också omsätts i praktisk politik, säger Anders Hermansson, vd, Svensk Sjöfart.

Svensk Sjöfart ser fram emot att regeringen nu går vidare med förslaget.

Läs Sjöfartsverkets treårsplan- och anslagsframställan 2027–2029 här.

Läs Sjöfartsverkets pressmeddelande här.