Igår lämnade Svensk Sjöfart ett inspel till Energimyndigheten inför myndighetens arbete med att utforma statliga stöd för sjöfartens omställning till fossilfrihet. Detta sker inom ramen för regeringens uppdrag att analysera och föreslå stödåtgärder för fossilfri sjö- och luftfart.

Stödåtgärder måste vara teknik- och konkurrensneutrala för att främja innovation och stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft, bland annat genom möjligheter till ”shared compliance” inom EU:s regelverk. Staten behöver också aktivt stödja utbyggnaden av fossilfri infrastruktur och förenkla tillståndsprocesser för nya tekniker för en snabb och kostnadseffektiv omställning. Elektrifiering, särskilt på kortare rutter, samt internationellt samarbete och gemensamma standarder är avgörande för att undanröja hinder och skapa en konkurrenskraftig marknad.

Omställningen måste ses i ett systemperspektiv där sjöfartens energibehov integreras i det större energisystemet. Stöd bör vara långsiktiga och förutsägbara för att trygga investeringar och främja innovation utan att låsa marknaden vid en teknik. Konkurrensneutralitet är nödvändig både nationellt och internationellt för att svenska rederier ska kunna verka på lika villkor globalt.

Det är också viktigt att stimulera investeringar i redan tillgängliga fossilfria alternativ för att säkerställa praktisk omställning och nå klimatmålen.

Svensk Sjöfart välkomnar regeringens initiativ och uppmanar Energimyndigheten att utforma insatser som är teknik- och konkurrensneutrala samt långsiktiga, med hänsyn till sjöfartens behov av energitäta bränslen och internationell konkurrens. Med rätt stöd kan svensk sjöfart bli en föregångare i den globala klimatomställningen – till nytta för klimat, miljö och Sveriges konkurrenskraft. Vi står gärna till förfogande för fortsatt dialog.

Läs hela Svensk Sjöfarts skrivelse här. 

Det skriver Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson och miljö- och klimatpolitiske expert Fredrik Larsson på debattsidan i Göteborgs-Posten idag.

Nu börjar svenska rederier betala in till EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS. Det är en viktig del av omställningen, men det räcker inte att bara belägga utsläpp med en kostnad och hoppas på resultat. För att sjöfarten ska kunna minska sina nettoutsläpp med minst 55 % till 2030 och uppnå klimatneutralitet 2050 krävs fler konkreta insatser – och det snabbt. Därför behöver Sverige, precis som flera andra EU-länder nu gör, öronmärka ETS-intäkterna från sjöfarten till branschens omställning.

Ett sätt att hjälpa branschen är att prioritera skalbara förnybara bränslen för transportsektorn. Idag produceras inte ens en bråkdel av den mängd hållbart bränsle som behövs för sjöfartens behov, och det är inget som rederierna själva kan lösa. Men att sitta och vänta på att en storskalig produktion av hållbart bränsle ska komma igång räcker inte, utan det behövs en palett av åtgärder. Och det är inte bara EU som behöver agera.

Svensk Sjöfart föreslår idag tre effektiva åtgärder som den svenska regeringen kan införa här och nu:

1. Satsning på hållbart fartygsbränsle
Ett riktat stöd för att minska prisdifferensen mellan fossila och förnybara bränslen skulle minska den finansiella risken för både bränsleproducenter och rederier – och påskynda produktionen av hållbara alternativ.
2. Investeringar i hamninfrastruktur
För att möjliggöra omställningen krävs en kraftig utbyggnad av landström och infrastruktur för alternativa bränslen i våra hamnar. Detta är en avgörande pusselbit för att sjöfarten ska kunna bli mer hållbar.
3. Omställningsstöd för fartyg
Sjöfarten behöver en motsvarighet till Klimatklivet – ett stöd riktat till fartyg i internationell trafik med betydelse för Sverige. Genom finansiellt stöd till investeringar i grön teknik ombord kan vi påskynda omställningen och säkerställa att svensk sjöfart behåller sin konkurrenskraft.

EU ETS kan bli en katalysator för sjöfartens omställning – men bara om intäkterna används på rätt sätt. Om regeringen menar allvar med sina klimatambitioner måste den nu visa handlingskraft och investera dessa medel i konkreta åtgärder för att minska sjöfartens utsläpp. Annars riskerar de uppsatta klimatmålen att förbli just det – mål på ett papper.

Hela debattartikeln finns att läsa här.