Idag 3 mars öppnar nomineringen till Svensk Sjöfarts utmärkelse Årets sjöfartsgärning. Priset delas ut för att uppmärksamma och belöna insatser som stärker och utvecklar den svenska sjöfarten. Utmärkelsen syftar till att lyfta fram innovation, hållbarhet och engagemang inom branschen – vare sig det handlar om tekniska framsteg, miljöinitiativ, säkerhetsarbete eller insatser för en mer inkluderande och konkurrenskraftig sjöfart.

– I år har vi breddat nomineringen så att priset inte bara kan tilldelas ett rederi, utan även enskilda personer eller initiativ som bidragit till att stärka den svenska sjöfarten. Genom att uppmärksamma föredömliga prestationer vill vi inspirera till fortsatt utveckling, lyfta fram branschens aktörer och stärka yrkesstoltheten hos de som arbetar med sjöfartsfrågor, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Priset delas ut i samband med Svensk Sjöfarts årsmöte den 24 april. Juryn består av Jenni Ranhagen, vd Näringslivets transportråd, Hanna Andersson, tredjeårsstudent vid Sjökaptensprogrammet på Chalmers Tekniska Högskola, Claes Berglund, ordförande Svensk Sjöfart, och Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart.

För att tilldelas utmärkelsen årets sjöfartsgärning behöver en eller fler av följande kriterier ha uppfyllts under 2024. Rederiet, personen eller initiativet har:

• bidragit till att den svenska sjöfarten närmar sig Svensk Sjöfarts vision om framgångsrik svensk sjöfart för en hållbar värld
• hittat fram till en innovativ lösning som för branschens utveckling framåt
• gjort något av särskild betydelse för:
  • den svenska handelsflottan
  • att främja sjöfartens gröna omställning
  • att främja sjöfartens säkerhetsarbete
  • att främja en hållbar kompetensförsörjning
  • att främja social hållbarhet och inkludering

Förra årets utmärkelse tilldelades rederiet Furetank för deras bidrag till att synliggöra den svenska sjöfartsnäringen och för att rederiet ligger i den absoluta framkanten när det gäller miljö- och klimatarbete.

Rederiet, personen eller initiativet som vinner behöver inte vara nominerat, men det ökar chanserna. Nominera de som du tycker bör premieras här. Vi tar emot nomineringar fram till den 31 mars.

Alla nordiska länder utom Sverige ser en kraftigt positiv utveckling av handelsflottan. I Sverige går vi åt rakt motsatt håll. Antalet svenskflaggade fartyg har minskat med 31 % på bara tio år, en konsekvens av att regeringar av olika färg under lång tid varit alltför passiva inför det faktum att de nationella näringsvillkoren är betydligt sämre än övriga länders.

År 2023 tillsatte dock nuvarande regering en utredning för att se över skattesystemet för den sjöfarten, med uppdraget att föreslå åtgärder för att förbättra tonnagebeskattningen. Enligt infrastrukturminister Andreas Carlson är regeringen angelägen om att svensk sjöfarts konkurrenskraft stärks och att vi får fler svenskflaggade fartyg. Det är glädjande. Men i dagarna har det gått ett år sedan utredningen presenterades, och fortfarande är frågan om svensk tonnageskatt olöst. Det duger inte.

Om regeringen menar allvar med att stärka den svenska beredskapen och se till att det finns tillräckliga resurser för att upprätthålla de mest kritiska sjöförbindelserna till vårt land behöver förbättrade konkurrensvillkor för svensk sjöfart komma på plats skyndsamt, och en reviderad tonnageskatt är helt avgörande. Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson och näringspolitiske expert Camilla Åberg Linder skriver på debattsidan i Svenska Dagbladet idag.

Läs hela debattartikeln här. 

Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson intervjuas i DN idag om bristen på svenskflaggade fartyg, inte minst inom specialsjöfarten, och vad detta innebär för svensk säkerhet och beredskap.

Rederier som arbetar i Sverige har sämre konkurrensförutsättningar än i våra närmaste grannländer, vilket lett till att antalet svenskflaggade fartyg halverats sedan 2007. Specialsjöfarten, där exempelvis kabelläggningsfartyg ingår, har påverkats mycket. Idag finns endast ett sådant med svensk flagg.

Svensk Sjöfart har länge påtalat vikten av en robust svensk handelsflotta. Utöver att svenskflaggade fartyg är viktigt för svensk konkurrenskraft, arbetstillfällen, skatteintäkter och kompetens är det till syvende och sist en ren säkerhetsfråga. Det visar den senaste tidens händelser i Östersjön med all önskvärd tydlighet. Det borde vara en självklarhet för regeringen att det är svenskflaggade fartyg som exempelvis byter kablar och annan känslig infrastruktur som är oerhört viktig för Sveriges försörjning av bland annat el och internet.

Läs hela artikeln i Dagens Nyheter här.