Svenskt Näringsliv publicerade i torsdags debattartikeln ”Momsmonstret” där flera angelägna momsfrågor lyfts, varav en är en kärnfråga för rederinäringen. Svensk Sjöfart har tidigt påpekat bristerna i tillämpningen av den europeiska momsförordningen som trots lagstiftarens avsikter har inneburit en fragmenterad tillämpning runt om i Europa. I Sverige har vi valt en tillämpning som fördyrar för rederinäringen att proviantera i Sverige, sänker konkurrenskraften för svenska produkter och företag, och skadar möjligheten till svenska jobb. Det är nu viktigt att regeringen efter både Svenskt Näringsliv och Svensk Sjöfarts hemställan under hösten 2025 skyndsamt agerar i frågan om sjöfartens momsvillkor.

Svensk Sjöfart har i sin hemställan påpekat behovet av en harmonisering av begreppet ”öppet hav” inom EU samt om ett förtydligande av svensk lagstiftning och menar att frågan nu måste prioriteras. Sverige tillämpar i dag en mer restriktiv tolkning av begreppet ”öppet hav” än vad EU:s momskommitté ställt sig bakom. Det innebär att färre fartygstransporter omfattas av momsundantag vid proviantering jämfört med i andra medlemsstater. Detta leder till att proviantering görs i andra länder och att logistikkedjor förlängs med ökade kostnader och utsläpp som följd. Samtidigt ökar den administrativa bördan för rederier verksamma i Sverige.

– Vi delar fullt ut Svenskt Näringslivs bild att momstillämpningen skapar obefogade hinder. För sjöfarten utgör detta en strukturell konkurrensnackdel som påtagligt försämrar svenska rederiers konkurrensvillkor, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

Ett särskilt problem gäller trafiken mellan Sverige och Åland. Åland står utanför EU:s moms- och punktskatteområde, vilket innebär att varor som transporteras dit enligt EU:s mervärdesskattedirektiv ska behandlas som export och undantas från moms i avsändarlandet. Trots detta beskattas i dag proviantering för denna trafik, eftersom fartygen enligt svensk tolkning inte anses gå på ”öppet hav”. Det innebär i praktiken att leveranser till ett område som i momshänseende ska behandlas som tredje land ändå beläggs med svensk moms.

– Det väcker frågor om hur den svenska tillämpningen förhåller sig till EU-rätten och destinationsprincipen. Svensk lagstiftning behöver förtydligas så att den fullt ut överensstämmer med direktivet och ger konkurrensneutrala villkor, säger Camilla Åberg Linder.

Sjöfarten är central för svensk utrikeshandel, försörjningsberedskap och klimatomställning. Samtidigt är branschen starkt internationellt konkurrensutsatt och känslig för skillnader mellan nationella regelverk. Svensk Sjöfart framhåller att långsiktiga och förutsägbara villkor är avgörande för att verksamhet, investeringar och arbetstillfällen ska stanna i Sverige.

– Om Sverige menar allvar med att stärka sin maritima konkurrenskraft och sin beredskap måste denna fråga hanteras. Vi kan inte ha regler som systematiskt ger sämre villkor än i övriga EU, säger Camilla Åberg Linder.

Läs Svensk Sjöfarts hemställan här.

Sverige riskerar att halka efter i den globala handeln när allt fler länder går över till digitala handelsdokument. I en debattartikel i Dagens industri i dag skriver vi tillsammans med flera ledande näringslivsorganisationer att regeringen måste agera för att modernisera regelverket. Samtidigt har vi formellt hemställt till justitieminister Gunnar Strömmer att ge elektroniska handelsdokument samma juridiska status som pappersoriginal – en reform som redan införts av många av våra viktigaste handelspartner.

Annars riskerar svenska företag att drabbas av högre kostnader, längre ledtider och sämre konkurrenskraft. En FN-studie visar att full digitalisering av utrikeshandeln kan öka svensk varuexport med nästan 18 procent. Nu krävs politisk vilja för att Sverige inte ska tappa mark.

– Svensk Sjöfart representerar de rederier som ytterst påverkas när fysiska handelsdokument leder till väntetider och administration som hindrar fartygen från att vara i drift. Ett sådant arbetssätt är inte försvarbart år 2025 – särskilt inte när det finns moderna lösningar och mer effektiva processer, vilket flera andra europeiska länder redan visat. När upp till 90 procent av all handel transporteras via sjöfarten måste vi säkerställa att den är både effektiv och konkurrenskraftig. Med vår föreslagna reform kan rederierna i stället lägga sin tid på värdeskapande verksamhet som stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft i en hårt konkurrensutsatt global bransch, säger Anders Hermansson, vd, Svensk Sjöfart.

Bakom hemställan står: ICC Sverige, Bankföreningen, Stockholms Handelskammare, Svensk Försäkring, Svensk Handel, Svensk Sjöfart, Teknikföretagen och Association of Trade Partners Sweden.

Läs hemställan i sin helhet här.

Regeringens förslag om ett förbättrat tonnageskattesystem är ett välkommet och viktigt steg mot stärkt konkurrenskraft för svensk sjöfartsnäring – och därmed Sveriges beredskapsförmåga. Förslaget innehåller flera efterlängtade förbättringar och kommer i ett tidskritiskt läge för industrin. Samtidigt krävs flera avgörande kompletteringar för att reformen ska få full effekt, konstaterar Svensk Sjöfart i sitt remissvar.

Särskilt välkommet är justeringar som gör det möjligt att bedriva trafik i Sverige med svenska fartyg och samtidigt omfattas av svensk tonnageskatt. Även inkluderingen av specialsjöfarten är en viktig och efterlängtad reform. Därtill införs vissa välkomna förenklingar vid uthyrning.

Samtidigt saknas förslag som gör det möjligt för rederier att fritt disponera fartyg, utan begränsningar i tid och omfattning, inom en och samma koncern (så kallad koncernintern bareboat). Liknande lösningar finns redan i flera andra EU-länder.

– Regeringens förslag är bra men behöver kompletteras så att det blir möjligt för rederier att fritt disponera sina fartyg inom en och samma koncern. Görs inte detta får systemet en betydande nackdel och den tillväxt i sektorn som regeringen hoppas på kommer inte realiseras fullt ut. Vi utgår därför från att regeringen inkluderar detta i sitt kommande lagförslag, säger Anders Hermansson, vd för Svensk Sjöfart.

Avgörande kompletteringar krävs
Svensk Sjöfart välkomnar att systemet nu öppnas upp för fartyg inom det snabbt växande specialfartygssegmentet. Men för att underlätta att flagga dessa fartyg i Sverige och anställa på svenska avtal är det även viktigt att regeringen tydliggör att de även kan omfattas av den så kallade nettomodellen.

Dessutom återstår flera frågor att utreda vidare vad gäller regelförenklingsarbetet. Utöver det tillvaratar inte Sverige, till skillnad från andra EU-länder, möjligheten att inkludera fartygsförvaltning (ship management) i tonnageskattesystemet.

– Ett reviderat svenskt tonnageskattesystem behöver komma på plats så snart som möjligt, så att Sverige kan konkurrera på lika villkor som andra sjöfartsnationer. Då kan fler av de nya fartyg som rederierna beställer komma in i det svenska systemet, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

Läs hela remissyttrandet här.

Regeringen beslutade förra veckan om en lagrådsremiss med förslag på en ny del i fartygsregistret som ska förenkla för så kallad bareboat charter. Beslutet välkomnas av Svensk Sjöfart som länge arbetat för ett införande av bareboat-register.

Bareboat-registret är ett tidsbegränsat register där ett fartyg kan registreras under ett annat lands flagg under en charterperiod, utan att behöva avregistreras permanent från sitt hemland. Införandet av ett bareboatregister kommer att gynna Sverige och svenska rederier på flera sätt:

Ökad flexibilitet och konkurrenskraft:

Möjligheten att tillfälligt registrera fartyg i Sverige gör det enklare för rederier att bedriva verksamhet under svensk flagg utan att förlora andra viktiga registreringar, vilket är särskilt användbart för internationell verksamhet och vid korttidscharter.

Fler fartyg under svensk flagg:

Bareboat-in-registret kan leda till att fler fartyg seglar under svensk flagg, vilket stärker den svenska sjöfarten och gynnar den maritima kompetensen i vårt land.

Stärkt totalförsvar och beredskap:

Fler fartyg i det svenska registret ökar möjligheten för staten att få tillgång till fartyg vid kris eller krig, eftersom fartyg under svensk flagg kan omfattas av beredskapsplanering.

Sänkta trösklar för att välja svensk flagg:

I dag kan det vara svårt att få utländska fartyg att byta till svensk flagg på heltid. Ett bareboat-register gör det möjligt att prova svensk flagg på ett mer tillfälligt och flexibelt sätt, vilket kan locka fler aktörer.

– Att regeringen nu går fram med ett förslag om införandet av ett svenskt bareboat-register är bra, och kan tillsammans med den sedan tidigare aviserade ändringen av tonnageskatten innebära stärkta möjligheter för svenska rederier att växa, förutsatt att en ny tonnageskatt blir tillräckligt konkurrenskraftig. Nu hoppas vi på en snabb behandling av förslaget om bareboat-register, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.

Svensk Sjöfarts näringspolitiska expert Camilla Åberg Linder intervjuas i Transportnytt om såväl sjöfartens näringsvillkor som försörjningsberedskap och bristerna hos Transportstyrelsen som kraftigt påverkar branschen.

Intervjun tar upp bland annat tonnageskattefrågan där Camilla understryker att det är inte rimligt att våra rederier inte ska kunna ha likvärdiga konkurrensvillkor som andra länder. ”Med den här typen av näringsvillkor jagar man bort rederier från Sverige, vilket innebär att svenska staten går miste om skatteintäkter och att andra länders statskassor får ta del av deras skattemässiga bidrag. Dessutom riskerar vi att få sämre möjligheter att utbilda ny svensk sjöpersonal. Just nu är vi i en ohållbar situation. Vi måste växa, och då kan vi inte ha halvmesyrer som fortsätter att göra det svårt för vår sjöfart”, säger hon till Transportnytt.

Läs hela intervjun här.

Regeringen meddelade idag att man lämnar in en proposition till riksdagen om att avskaffa stämpelskatten vid inteckningar i skepp från den 1 juli 2025. Detta är ett efterlängtat besked för den svenska sjöfartsnäringen och ett avgörande steg för att stärka svenska rederiers konkurrenskraft.

Stämpelskatten har länge varit en betydande ekonomisk belastning för svenska rederier och ett hinder för att flagga svenskt, särskilt eftersom de flesta andra länder inte tar ut denna avgift. Genom att slopa skatten blir Sverige bli ett mer attraktivt land att flagga fartyg i, förutsättningarna för att svenska rederier ska kunna återvända till det svenska registret förbättras och det blir lättare att locka fler rederier att välja Sverige.

– En slopad stämpelskatt är något som vi länge jobbat för, det är ett stort steg i rätt riktning och vi ser nu fram emot regeringens fortsatta arbete för en konkurrenskraftig sjöfart. En bra näringspolitisk spelplan är avgörande för våra rederier, och mer finns att göra, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

Läs mer i vårt pressmeddelande.