Igår beslutade riksdagen att införa ett svenskt register för in- och uthyrning av fartyg – ett så kallat bareboat-register. Beslutet markerar ett viktigt steg för att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och förbättra rederiernas möjligheter att agera flexibelt på den internationella marknaden.

Det nya registret gör det möjligt för svenska rederier att tillfälligt hyra in fartyg, till exempel när ett fartyg ligger på varv eller när transportbehoven ökar. Samtidigt öppnas möjligheten att hyra ut svenska fartyg under perioder då de inte används. På så sätt kan kapaciteten utnyttjas mer effektivt och svensk sjöfart bli mer konkurrenskraftig.

– Det här är ett mycket positivt och efterlängtat beslut som förbättrar förutsättningarna för svensk sjöfart. Det ger rederierna större flexibilitet och stärker möjligheterna att bedriva verksamhet under svensk flagg, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert, Svensk Sjöfart.

När regeringen nu förbättrar tonnageskattelagstiftningen och utökar möjligheten till viss bareboat, vill Svensk Sjöfart att reglerna för bareboat harmoniseras med övriga Europa. Att tillåta koncernintern bareboat är därför en viktig pusselbit att få på plats – något som skulle stärka både den svenska sjöfartens konkurrenskraft och landets beredskap.

De nya reglerna träder i kraft den 1 februari 2026.

Läs mer om beslutet här.

Sjöfarten är en central del av Sveriges ekonomi och en nyckel till både handel och försörjning. I budgetpropositionen för 2026 presenterar regeringen flera viktiga satsningar som förbättrar branschens långsiktiga förutsättningar. I en tid med ökade globala utmaningar, krav på klimatomställning och behov av stärkt kompetensförsörjning visar budgeten att sjöfarten är strategiskt viktig för Sverige.

– Vi välkomnar regeringens satsningar som på ett konkret sätt stärker förutsättningarna för svensk sjöfart. Förbättringarna i tonnagebeskattningen, ökade resurser till Sjöfartsverket och förstärkt sjöfartsstöd är viktiga steg för att skapa långsiktiga och hållbara villkor för näringen. Det är avgörande för att fler fartyg ska kunna flaggas i Sverige och för att säkerställa en stark och konkurrenskraftig svensk sjöfartssektor. Vi ser också positivt på satsningarna inom kompetensutveckling som är nödvändiga för att möta framtidens behov och utmaningar i branschen, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

En av de viktigaste reformerna är förändringarna i tonnagebeskattningen. Bland annat föreslås att specialsjöfart inkluderas, att kravet på internationell fart ersätts med krav på konkurrensutsatt trafik, och att uthyrning av fartyg utan besättning tillåts. Förslaget, väntas träda i kraft den 20 juli 2026 och därmed kunna tillämpas från 2027. Svensk Sjöfart välkomnar dessa förslag som viktiga steg framåt för branschen, men framhåller samtidigt att vissa kompletteringar och förtydliganden behövs för att reformen ska få full effekt – något vi tidigare har lyft i vårt remissvar.

Regeringen föreslår också höjda anslag till Sjöfartsverket för att förbättra myndighetens långsiktiga ekonomiska förutsättningar, något Svensk Sjöfart tidigare kommenterat. Dessutom förstärks det statliga sjöfartsstödet med 50 miljoner kronor 2026 och 150 miljoner kronor årligen från 2027, vilket stärker rederiernas konkurrenskraft.

Inom klimatområdet återfinns den pågående utredningen ta fram åtgärder för att säkra tillgången på hållbara, fossilfria drivmedel i sjöfarten. Regeringen lyfter även vikten av att klimatrelaterade risker fortsatt ska beaktas i infrastrukturplaneringen.

När det gäller kompetensförsörjning vill regeringen utveckla möjligheterna till vidareutbildning för yrkesverksamma. Satsningar på korta och flexibla utbildningar inom teknik, energi och digitalisering permanentas, samtidigt som en ny ersättningsmodell för lärosäten bereds för att möta framtida kompetensbehov. I denna del är det viktigt att sjöfartens behov omhändertas framöver.

Sammantaget markerar årets budget ett tydligt steg framåt för svensk sjöfart – där både regelverk, ekonomi, klimat och kompetens står i centrum.

Läs hela regeringens budgetproposition här.

Sjöfarten får ett tydligt fokus i regeringens nya budgetförslag med flera viktiga satsningar som stärker konkurrenskraften och näringen i stort. Bland annat föreslås ökade anslag till Sjöfartsverket och förbättringar av tonnagebeskattningssystemet för att underlätta för fler fartyg att registreras under svensk flagg. Dessutom satsas det på det civila försvaret genom att säkerställa tågfärjetrafiken mellan Sverige och Tyskland. Dessa förslag presenteras i en debattartikel publicerad i Dagens Industri idag, undertecknad av bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson med flera.

En av de mest konkreta åtgärderna är att anslaget till Sjöfartsverket föreslås öka med 182,5 miljoner kronor per år. Detta ger verket bättre möjligheter att långsiktigt förvalta och utveckla viktig sjöfartsinfrastruktur, fokusera på sin kärnverksamhet och samtidigt minska behovet av avgiftshöjningar riktade mot rederierna. Svensk Sjöfart har tidigare uttryckt oro över förslag om höjda farleds- och lotsavgifter, som riskerar att påverka både sjöfartens konkurrenskraft och klimatmål negativt.

– Att Sjöfartsverket får sin ekonomi i balans är fundamentalt för svensk import/export och tillgång till konkurrenskraftiga sjötransporter. Genom detta ökade anslag utgår vi från att Sjöfartsverket inte behöver genomföra de kraftigt höjda farleds- och lotsavgifter och försämrade miljökompensationer som aviserats, säger Niklas da Silva, senior rådgivare med ansvar för transportpolitik och sjösäkerhet på Svensk Sjöfart.

Samtidigt välkomnar Svensk Sjöfart planerna på att förbättra tonnagebeskattningssystemet. Genom att göra det mer attraktivt och tillgängligt för fler rederier skapas förutsättningar för att fler fartyg ska registreras under svensk flagg. En stark svensk handelsflotta är avgörande både för Sveriges konkurrenskraft och för totalförsvarets kapacitet.

Det är också positivt att regeringen satsar på det civila försvaret, bland annat genom en årlig tillsättning på 55 miljoner kronor för att säkerställa tågfärjetrafiken mellan Sverige och Tyskland. Det bidrar till ett mer robust och kapacitetshöjande totalförsvar.

Regeringen aviserar även förlängd och ökad miljökompensationen för godstransporter, från dagens 550 till 885 miljoner kronor per år.

– Det är angeläget att regeringen tydligt markerar vikten av att flytta gods från väg till mer hållbara transportslag som sjöfart och järnväg. Vi förutsätter därför att sjöfarten kommer att vara en viktig del av denna satsning. Från Svensk Sjöfarts sida ser vi dessutom fram emot att tillsammans med regeringen fortsätta utveckla och stärka en långsiktigt konkurrenskraftig svensk sjöfart, säger Anders Hermansson, vd för Svensk Sjöfart.