Sjöfartsverkets framtid diskuterades på branschråd
På Sjöfartsverkets branschråd i Göteborg diskuterades bland annat Sjöfartsverkets ekonomi och framtidsprogram.
Bland frågorna på agendan fanns också lotsfrågorna. Generaldirektör Katarina Norén informerade om att Sjöfartsverket undersöker möjligheten med fjärrlotsning och att man förhoppningsvis kommer att starta ett projekt tillsammans med forskningsinstitutet RISE.
– Såklart måste man diskutera vad man kan göra för att hjälpa fartygen ytterligare. På vissa ställen kanske man kan flytta lotspunkten. Att ta bort lotsarna helt riskerar däremot att bli dyrt då det kräver stora investeringar på land. Lotsarna är mycket kompetenta och duktiga och vi för regelbundet diskussioner med lotskåren, säger Katarina Norén.
Förutom lotsningen diskuterades Sjöfartsverkets ekonomi och strategi fram till 2027 då Sjöfartsverket har som mål att effektivisera verksamheten med en miljard.
-Vi planerar också att genomföra en årlig höjning av farledsavgifterna enligt index, höja lotsavgifterna till full kostnadstäckning och behålla miljöincitamenten till minst 80 miljoner kronor men höja dessa så fort möjligheten finns, säger Katarina Norén.
I diskussionen om höjda anslag informerade Katarina Norén om att flera verksamheter förslagsvis skulle kunna anslagsfinansieras. Exempelvis investering och drift för isbrytare som kostar omkring 300 miljoner kronor, djuphavsdata om 40 miljoner kronor per år och arbete med kanaler och sjö- och flygräddning av fritidsbåtar som uppgår till 216 miljoner kronor per år. Svensk Sjöfarts VD Rikard Engström höll med om att det vore viktigt att se över anslagen till Sjöfartsverket.
-Regeringen har ett tydligt mål om överförflyttning av gods från väg till sjö med de kloka argumenten att det gynnar miljö, hälsa och avlastar de redan hårt belastade vägarna. Sjöfartsverkets långsiktiga strategi innebär betydande höjningar för sjöfartssektorn under en lång tid och samtidigt visar forskningen att transportköpare byter transportupplägg om kostnaderna ökar med 2-4 procent och att transportköpare byter trafikslag om kostnaderna ökar med 4-6 procent. Sjöfartsverkets höjningar riskerar därmed att motverka politiska mål om överförflyttning av gods från väg till sjö, säger Rikard Engström.
För att motverka en utveckling som påverkar sjöfartens konkurrenskraft menar Rikard Engström att anslagen bör ses över för att kunna uppfylla de transportpolitiska målen.
-Samtidigt som det är viktigt att Sjöfartsverket, i sin egenskap av att vara ett av regeringens transportpolitiska verktyg, gör vad de kan för att effektivisera verksamheten så är det också centralt att regeringen säkerställer att Sjöfartsverket får tillräckligt med anslag för att uppfylla de transportpolitiska målen så att den svenska sjöfartens konkurrenskraft stärks och inte hotas. Samhället är beroende av att sjöfarten, som transporterar 80 procent av alla varor, fungerar och det vore beklagligt om myndigheten inte får de resurser som krävs för att möjliggöra detta, säger Rikard Engström.
Publicerad: 2018-11-16