European Maritime Single Window i fokus på Sjöfartsverkets branschråd
Under Sjöfartsverkets branschråd var European Maritime Single Window (EMSW) i fokus, alltså det inrapporteringssystem som syftar till att göra inrapporteringen enhetlig för sjöfarten.
Katarina Norén, Generaldirektör Sjöfartsverket inledde branschrådet.
– EMSW i sig ska göra att man bara behöver rapportera en gång i hamnen och syftar till att förenkla och effektivisera administrationen. Rapporteringskraven kring anlöpen ska bland annat förändras. När man har datan tillgänglig kan man sedan ge en rad tjänster till olika aktörer. Exempelvis pågår idag ett projekt som heter ”Navigationsstöd till land” och även om lotsningen aldrig helt kommer försvinna kanske man kan flytta in bordningspunkter till land och lotsningen kan flyttas in till land i vissa områden, säger Katarina Norén, generaldirektör Sjöfartsverket.
Mikael Renz, Sveriges representant i IMO om EMSW informerade om arbetet som pågår i FN:s sjöfartsorganisation.
– Idag samverkar Sjöfartsverket, Transporstyrelsen, Kustbevakning och Tullverket i arbetet. Själva implementeringen av förordningen startade i augusti 2019 och under 2019-2021 pågår en specifikationsfas. Utvecklingsfasen och produktionsfasen sker 2022-2025. Det som sker nu är att första versionen av reporting interface modul ska vara klar i augusti 2022. Tester och nationell utveckling påbörjas 2022. Den andra specifikationsrundan för att förfina akterna ska vara klar 2023 och tester och nationell utveckling avslutas 2024. Ombordsystem kommer att erbjudas att anpassa sig till gränssnittet som erbjuds. Den anpassningen kommer dock inte EU att bekosta så någonstans kommer det att kosta att ansluta sig, säger Mikael Renz.
Mikael Renz presenterade flera av de olika delarna i det nya systemet.
– I artikel 3 och 4 informerar EU om maximalt antal EU dataset som fartyg ska samla in. Man har även gjort en ansats att digitalisera och harmonisera IMO:s delar av single window och det arbetet resulterade i IMO-kompendiet och godkändes 2019. Det finns även angivet olika rapporteringssätt; ex. kalkylark som ska harmoniseras. Ett grafiskt gränssnitt finns också med och det var inte med inledningsvis. Under förordningen finns även ett avsnitt om gemensamma tjänster och dessa ska tas fram centralt för att underlätta rapporteringen. Främst är det referensdatabaser som kommissionen ska ta fram. Det är fartygsinformation, farligt gods och tjänst för platsinformation. Kommissionen ska också tilllhandahålla gemensam inloggning så att oavsett hamn man angör ska samma användaruppgifter in, säger Mikael Renz.
Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart, menade att det är mycket bra att man verkar internationellt för att minska den administrativa bördan och också göra sjöfarten grönare. Men menade samtidigt att mycket handlar om ekonomi och undrade vad man räknar med för break-eventid på det arbete som Sverige lägger på detta (där Sverige då består av myndigheter men också sjöfarten) samt vad nyttan för svensk sjöfart är att Sjöfartsverket driver detta arbete.
– Vi har inte räknat på någon break-even-tid på det arbete som Sverige lägger på detta. Det är ganska dyrt för myndighetssverige att genomföra. Tanken är att besparingen kommer att ske främst i näringen genom kraftigt förenklade rapporteringsprocedurer. Kommissionens ansats har inte varit att förenkla för myndigheterna utan för sjöfarten. Några siffror finns inte, men det vore bra idé att ta med in i projektet, svarade Mikael Renz på Rikard Engströms fråga.
Publicerad: 2020-09-04