Mot 2050 – hur miljömålen påverkar sjöfartsindustrin

Carl Carlsson lyfte bland annat fram Redareföreningens engagemang i forsknings- och innovationsarbete; under 2011 startades Zero Vision Tool, en samarbetsplattform som drivs tillsammans med SSPA för demonstration och implementering av ekonomiskt hållbara samt säkra transporter till sjöss i nära dialog med myndigheter och företag.
Vidare pågår ett nära samarbete med Lighthouse, som utvecklar ett nationellt centrum för svensk sjöfartsforskning, samt det nystartade Energikansliet som bland annat arbetar för att kartlägga energistatus hos svenska fartyg och möjliga åtgärder för en ökad energieffektivitet.

Hannes Johnson Chalmers berättade om rederiernas taktik för energieffektivisering. Sjöfarten står för tre procent av utsläppen idag och det ska minskas med 85 procent fram till år 2050.

Claes Berglund, Stena, lyfte fram hur rederierna arbetar med affärsmodeller och innovationsprojekt för att nå miljömålen. Miljöförbättringar sker på olika plan; tekniska, operativa, taktiska och strategiska. Stena satsar till exempel stort på metanol som bränsle. Som ett resultat av alla ansträngningar kan Stena visa att oljespillet har minskat radikalt från 1970 fram till nu samt att bränsleförbrukningen succesivt minskat under den senaste tioårsperioden.

Sjöfarten är det enda transportslag som har globala regler för reduktion av växthusgaser, sade Claes Berglund och påminde om att inte mindre än 40 procent av världens flotta är EU kontrollerad och bidrar till en omfattande infrastruktur som får Europa att fungera. I förhållande till det stora transportarbete som utförs är sjöfarten mycket miljöeffektiv.
Karl Garme, KTH pekade på infrastrukturförändringringar och intermodalitet, Kjell Larsson, Linnéuniversitetet lyfte fram sjöfartens påverkan på havsmiljön och Ellinor Svensson, Styrsöbolaget berättade om energieffektivisering och eco-driving – miljö- och energivinster.