Hur kan överförflyttning av godstransporter från väg till sjöfart öka?

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och Trafikutskottets ordförande Jens Holm (V) har debatterat om hur mer gods kan transporteras med hjälp av fartyg.

Jens Holm menade att för lite har hänt för att flytta över transporter från väg till sjöfart och järnväg. Bland annat undrade Jens Holm hur regeringen ställer sig till ökade avgifter för vägtransporter genom en vägslitageavgift för lastbilar, en så kallad kilometerskatt som finns i många andra länder.

– Det är mycket bra och välkommet att denna diskussion hålls även om de konkreta svaren på hur-frågan i stort sett kvarstår. Jens Holm har rätt i att statistiken inte visar att vi är på rätt väg så att konkreta åtgärder behövs för ökad måluppfyllelse är uppenbart. Bland de områden som jag ser som mest akuta för att sjöfarten ska användas i ökad utsträckning är att säkerställa att farleds- och lotsavgifterna kan reduceras kraftigt samtidigt som de tre åtgärder som Blå Tillväxt många gånger fört fram realiseras. Dessa är att ersätta stämpelskatten med en stämpelavgift, bredda tonnageskattesystemet och återinföra den så kallade nettomodellen, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

Jens Holm efterlyste starkare och tydligare styrmedel från regeringen för att använda järnväg och sjöfart i större utsträckning som en viktig del i transportsektorns enorma utmaning om att minska utsläppen av växthusgaser 70 procent till 2030.

– Det är viktigt i sammanhanget att förstå att ökade avgifter för vägtransporter skulle ha en tydlig negativ effekt i form av att det skulle öka kostnaderna för industrin och därmed leda till minskad produktion. Det är inte alls osannolikt att kraften i minskad produktion skulle vara betydligt mer omfattande än den överflyttningseffekt det skulle ha. Däremot skulle minskade kostnader för att använda sjöfarten leda till att rederier skulle kunna angöra hamnar för att ta upp mindre godsmängder, något som inte blir lönsamt idag, och till att nya upplägg med mer omfattande volymer kunde komma till, säger Rikard Engström.

Nåde Jens Holm och infrastrukturminister Tomas Eneroth konstaterade att järnvägen har omfattande kapacitetsutmaningar samtidigt som banavgifterna ökar till skillnad från många andra länder där de sjunker.

– Utifrån detta kan vi konstatera att sjöfarten har ledig kapacitet i alla led. På fartygen, i farlederna och i hamnarna men också att farledsavgifterna är mycket ovanliga som företeelse över huvud taget internationellt sett. Kanske skulle sjöfarten få ett infrastrukturkompensationssystem motsvarande det miljökompensationssystem som järnvägen har? Ett sådant kunde motiveras med att sjöfarten är extremt kostnadseffektiv gällande behovet av infrastruktursatsningar. Endast 0,8 procent, cirka 5 av 722 miljarder, av statens satsningar på landets infrastruktur i den senaste Nationella infrastrukturplanen som Tomas Eneroth presenterade var inom sjöfartsområdet. En sådan infrastrukturkompensation kunde kanske vara att Sjöfartsverket anslagsfinansieras, om inte helt så i betydligt större utsträckning än idag, säger Rikard Engström.

Se hela debatten här.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Publicerad: 2020-11-18