Avgiftsföreskrifter, ekonomi och lotsning i fokus på Sjöfartsverkets branschdag

Under Sjöfartsverkets branschdag i Stockholm, som samlade ett 40-tal deltagare, tydliggjorde generaldirektör Katarina Norén, att verkets ekonomi är mycket bekymmersam. Hon berättade också att hon i samtal med infrastrukturminister Tomas Eneroth förstått att han anser att sjöfartens konkurrenskraft måste stärkas. Branschdagen var informativ och uppskattad.

– Jag förstår att Katarina Norén har en svår uppgift att lösa och gläds åt att hon tar uppgiften på stort allvar. Det är nu mycket viktigt att hon påpekar för regeringen att de förutsättningar man har med låga anslag inte alls rimmar med de politiska ambitionerna. När man måste ta ut drastiskt ökade avgifter från sjöfarten som generellt ses som transportsystemets stora möjlighet är något fel, säger Rikard Engström.

Sjöfartsverkets är ett av statens tre affärsverk, en myndighetsform som Katarina ansåg var ganska praktisk även om hon poängterade att det i mångt och mycket, precis som för andra myndigheter, innebär att man får långa och komplexa beslutsformer och möjligheten till individuella, situationsanpassade överenskommelser blir begränsade.

Katarina noterade också att Sjöfartsverkets kunder är väldigt nöjda med verksamheten men att betalningsviljan är låg. På den direkta frågan om vilka kunderna som tillfrågats var, hade dock ingen av Sjöfartsverkets representanter något svar att ge.

Ove Eriksson berättade att man tar fram ett nytt servicemål för lotsningen. Idag når man till 97% det 5-timmarsmål man har satt upp. Avseende lotsningen konstaterade man också att man dels har ett generellt kompetensförsörjningsproblem i framtiden men att man också har ett specifikt sådant problem för lotsningen. Ove menade att man följer de finska försöken med fjärrlotsning men att det skulle kunna möta problem då många fartyg har allt för omodern teknik ombord för att kunna nyttja ett sådant system.

– Det är ett ”chicken and egg”-problem då man inte gör ”onödiga” investeringar ombord om möjligheten till fjärrlots inte finns, konstaterar Rikard Engström.

Noomi Eriksson visade på problematiken med pensionsmodellen och att dess omräkningar flera gånger lett till försämrat resultat för verket. Isbrytarflottan behöver förnyas och där försöker Sjöfartsverket trycka på för att dessa ska anslagsfinansieras.

Dagen bjöd på tre korta presentationer vid sidan av Sjöfartsverkets egna. Bland annat Berit Blomqvist som berättade om utvecklingen i branschen men också lyfte kritik mot farledsavgifterna och Svensk Sjöfarts VD Rikard Engström som berättade om Föreningens arbete och var starkt kritisk mot processen och utfallet med höjning av farleds- och lotsavgifter och den nya modellens implementerande. Rikard tryckte på det märkliga i att verket inte tar notis om den mycket stora enighet i de remissvar som kommit in vilket han menade gjorde att man får intrycket av att remissen blir ett spel för galleriet.

– Jag förstår att Sjöfartsverket måste lösa sin ekonomiskt bekymmersamma situation, men det måste göras genom anslag och ytterligare effektivisering av verksamheten. Annars äventyras såväl närings- som transportpolitiska mål och överflyttningen från sjöfart till landinfrastruktur blir ett faktum, säger Rikard Engström på branschdagen.

Dagen innan branschdagen meddelade Sjöfartsverket att den nya modellen för att beräkna farledsavgifterna ska börja gälla från den 1 januari 2018. Modellen i kombination med höjningen om 9 procent kommer att slå mycket varierande bland Svensk Sjöfarts medlemmar. Flera ser stora förändringar med långt över fördubblade avgifter. Föreningens position är att höjningen bör dras tillbaka och att modellen bör vidareutvecklas innan den införs så att den bland annat blir miljöstyrande och ger tillräckliga incitament till early movers. Framöver har Svensk Sjöfart och andra aktörer bjudits in till uppstartsmöte kring utvecklingen av miljöincitament i farledsavgifterna.

Publicerad: 2017-11-16