Anders Hansson (M) vill se över sjöfartens avgiftssystem

Riksdagsledamoten Anders Hansson (M) har skrivit en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth om han avser att se över huruvida differentierade farleds- och lotsavgifter kan komma att uppmuntra till en snabbare omställning av sjötransporterna.

– Svensk Sjöfart har de senaste åren framfört flera konstruktiva förslag för hur Sjöfartsverkets avgiftssystem kan bli mer miljödifferentierat. Tyvärr kan vi konstatera att Sjöfartsverket i tillägg till senaste årens kraftigt höjda avgifter dessutom från 2018 infört en ny modell för beräkning av farleds- och lotsavgifter som för flera rederier inneburit kraftigt höjda avgifter och en försämrad miljöstyrning. Sjöfartsverket valde att införa den nya avgiftsmodellen trots att den kritiserats av majoriteten av remissinstanserna, inklusive ett flertal myndigheter, bland annat för att leda till försämrad konkurrenskraft för sjöfarten och minskad miljöstyrning. Vi väntar fortsatt på en utvärdering av den nya avgiftsmodellen och senaste årens genomförda avgiftshöjningarna och saknar transparens från Sjöfartsverket i det avseende. Inom föreningen har vi en arbetsgrupp som gjort en uppföljning på den nya avgiftsmodellen som bekräftar de beräkningar och synpunkter vi fört fram under processen, det vill säga att effekterna av den nya avgiftsmodellen går emot de transport- och klimatpolitiska målen, säger Christina Palmén, ansvarig för miljö- och säkerhetsfrågor på Svensk Sjöfart.

– Vår uppmaning till politiken är att ge Sjöfartsverket anslag som står i paritet till den politiska ambitionen om det hållbara samhället. Vi menar att de svenska farledsavgifterna ska åtminstone halveras såsom redan skett i Finland sedan flera år tillbaka. Man bör också ge lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av de senaste årets höjda avgifter och införandet av den nya avgiftsmodellen, säger Rikard Engström, VD, Svensk Sjöfart.

Läs hela Anders Hanssons fråga nedan.

”Fram till år 2050 bedöms de globala sjötransporterna öka med närmare 430 procent, och i dag transporteras 85–90 procent av Sveriges export- och importgods till sjöss. Dock står sjöfarten för en marginell del när det kommer till inlandstransport (3 procent mot lastbilarnas 88 procent).

I riksdagens beslutade klimatmål för transportsektorn ska växthusutsläppen senast år 2030 minska med 70 procent jämfört med 2010 års nivåer, vilket är ett ambitiöst och bra mål. Här finns det ledig kapacitet hos sjöfarten att vara med och bidra.

Däremot finns det viss kritik mot hur själva organiseringen av svensk sjöfart i dag fungerar. Nationella kommittén för hållbar sjöfart påpekar bland annat att Sjöfartsverket som affärsverk är internationellt unikt i sin organisering, det vill säga att det är ett verk som till största delen finansieras av brukarna själva. Den centrala punkten är farleds- och lotsavgifterna. Redare som ställer om till mer hållbar sjöfart vittnar om att de inte märker någon större skillnad i hur de stimuleras till mer av detta eller huruvida de får några incitament alls.

Sjöfartsverkets avgiftssystem skulle här kunna användas för att skillnaden ska bli märkbar för den som väljer att satsa på att ställa om sin flotta.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Tomas Eneroth:

Avser statsrådet att se över huruvida differentierade farleds- och lotsavgifter kan komma att uppmuntra till en snabbare omställning av sjötransporterna.”

Svensk Sjöfarts konkreta förslag på förbättringar finns bland annat i följande temabilaga

Läs mer.

Publicerad: 2019-03-01