Farleds- och lotsavgifter

Senast ändrad: 2018-07-09

Sjöfartsverket är ett affärsverk med ett räntabilitetmål som kräver att myndigheten går med vinst och levererar överskott till staten. Farledsavgiften finansierar Sjöfartsverkets verksamhet, samtidigt som majoriteten av EU:s länder inte har några statliga farledsavgifter. De nuvarande svenska farledsavgifterna utgör därför en konkurrensnackdel för handelssjöfart på Sverige och för det svenska näringslivet.

Sjöfartsverket har, för andra året i rad, höjt de avgifter som tas ut från sjöfarten i form av så kallade farleds- och lotsavgifter. De avgiftshöjningar som Sjöfartsverket genomfört är anmärkningsvärt stora. Anledningen till höjningarna är att Sjöfartsverket är konkursmässigt och sedan det stöd som alliansregeringen beviljade Sjöfartsverket inte förlängts, är man nödgad att höja avgifterna kraftigt. Innebörden blir att sjöfartens aktörer, främst rederier och transportköparna, tvingas betala cirka 215 miljoner kronor mer varje år ur egen kassa jämfört med 2016 för att hålla Sjöfartsverket vid liv. Dessvärre får det negativa konsekvenser för många fler. När kostnaderna stiger kommer varor och personer istället att transporteras på den redan ansträngda landinfrastrukturen eller inte transporteras alls.

I tillägg till höjningarna har Sjöfartsverket från årsskiftet infört en ny modell för beräknande av farleds- och lotsavgifterna. Detta trots den nya modellen kritiserades av majoriteten av remissinstanserna, inklusive ett flertal myndigheter, bland annat för att leda till försämrad konkurrenskraft för sjöfarten och minskad miljöstyrning. Svensk Sjöfart oroas över att de politiskt uttalade ambitionerna om det hållbara samhället och att det är viktigt att använda sjöfarten i högre utsträckning bara tycks vara vackra ord på pappret. Sjöfartsverkets instruktioner och förutsättningar måste anpassas till den politiska målbilden.

Aktuellt i frågan