Remissyttrande

Nationell strategi för transportrelaterad FUD

Sammanfattning

Sveriges Redareförening delar i allt väsentligt utredningens analys, slut-satser och förslag. De statliga forskningsmedlen bör enligt vår uppfattning och i linje med utredningens förslag allokeras mot för samhället och nä-ringslivet angelägna områden. Resurserna bör koncentreras så att starka forskningscentra med internationell konkurrensförmåga kan skapas och bibehållas.

För sjöfartssektorn bör fokuseringen av statlig forskning göras i Göteborg där förutsättningarna för en positiv utväxling av satsade medel är goda för såväl samhället som rederinäringen. Göteborgsregionen är tack vare sitt läge norra Europas internationella logistikcentrum. Samtliga transport-slag är internationellt anknutna och Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg har genom samverkan med Logistik och Transport Stiftelsen, LTS, utvecklats till Nordens viktigaste samlade resurs för akademisk forskning och utbildning rörande logistik och transport.

Den rådande kraftiga snedfördelningen och obalansen mellan trafikslagen innebär att förutsättningar saknas för att skapa ett långsiktigt hållbart, såväl miljömässigt som ekonomiskt, transportsystem för gods- och per-sontransporter där samtliga transportslags potential tillvaratas på bästa sätt. Denna snedfördelning måste rättas till. Vi ser det därför som ange-läget att denna fråga närmare analyseras under beredningen av den avi-serade forskningspolitiska propositionen. Sveriges Redareförening är be-redd att delta i ett sådant arbete.

Sjöfartsverket och Luftfartsverket bör snarast , i likhet med vad som redan gäller för Vägverket och Banverket, utses till sektorforskningsan-svar inom respektive transportsektor. Sveriges Redareförening kan inte finna något skäl till att två transportslag skall ha en missgynnad situation när det gäller möjligheterna att delta i planeringsprocessen och på lika villkor få framföra sakskäl för behov av forskningsmedel.

Allmänna synpunkter och sjöfartens situation och förutsättningar i Sverige

Varje år fördelas sammanlagt knappt 800 miljoner kronor i statliga medel på satsningar med tydlig bäring på transportområdet. Av dessa statliga forskningsmedel går endast fyra procent till sjöfartsrelaterad forskning. Näringen satsar själv varje år avsevärda resurser på forskning och ut-veckling. Sjöfartsnäringens medfinansiering i de statliga forskningspro-grammen är mycket hög. Behovet av forskning inom områdena logistik /ITS, affärsutveckling, miljö, teknik och sjösäkerhet är stort.

Svensk rederinäring är en bransch som arbetar inom tjänstesektorn och utvecklas idag positivt. Beställningsvolymen för nya fartyg ligger i stor-leksordningen 15 mi­jarder kronor per år. Näringen genererar årligen betydande vinster och bidrar väsen­ligt till överskottet i Sveriges han-delsbalans. Studier som utförts av Vinnova visar att branschen har en hög innovationsnivå. Förutsättningarna att tillvarata resultaten från forsk-ningen och omsätta dessa i nya affärsidéer, nya företagsetableringar och förstärkt konkurrenskraft på den internationella marknaden är hög. Svensk rederinäring har idag en stark position internationellt när det gäller innovationer och teknisk utveckling. För att säkra och förstärka den positiva utveckling som nu karaktäriserar den svenska rederibranschen, är en förstärkt sjöfartsrelaterad forskning absolut nödvändig.

Sveriges Redareförening är av den uppfattningen att Göteborg kan och bör bli ett ”Center of excellence” för sjöfartsforskning med Chalmers som huvudman. Chalmers kommer att ytterligare förstärka sin position inom området och bildar vid årsskiftet en storinstitution för sjöfartsfrågor. I Göteborg finns en stor del av de ca 100 svenska rederier som verkar på den internationella marknaden och här finns Nordens största hamn. Andra viktiga aktörer är Göteborgs Handelshögskola, SSPA och många konsult-företag och underleverantörer inom sjöfartsområdet. Konsultföretagen i Göteborg spelar en viktig roll som bryggan mellan forskningen och nä-ringen respektive samhället.

Föreningen vill också i detta sammanhang peka på de negativa konse-kvenser för det svenska samhället som bristen på forskning och kvali-ficerad utbildning inom sjöfartsområdet leder till. I Sverige och EU utförs mer än en tredjedel av godstransportarbetet av sjöfarten. Svensk export och import fraktas till 90 % av fartyg och färjor, varav huvuddelen är lastfartyg. Det utan jämförelse vanligaste sättet att färdas till och från Sverige är med färja. Trots detta har svenska experter, handläggare och forskare idag förhållandevis knapphändiga kunskaper om transportslaget sjöfart. Konsekvenserna blir ett ickeoptimalt svenskt transportsystem, vilket t ex innebär att de transportpolitiska målen endast kan nås till en betydligt högre kostnad.

Svagheten i utredningen är att man inte analyserat de negativa konse-kvenser den rådande stora snedfördelning inom FUD som finns mellan transportslagen har och får för svensk industri i form av mindre effektiva transporter, för svensk ekonomi i form av felaktiga infrastruktursats-ningar och för svensk miljö i form av onödigt stora utsläpp från trans-portsektorn och höga olyckstal som beror på den förhållandevis låga om-fattning av intermodala transporter som idag kännetecknar den svenska godstransportstrukturen. Sveriges Redareförening föreslår att en sådan analys görs som en del av förberedelsearbetet inför den aviserade forsk-ningspolitiska propositionen.

För att kunna bedriva seriös forskning, och en forskning som är hållbar över tid, måste resurser anslås som möjliggör uppbyggandet av adekvata forskningsenheter inom befintlig högskolestruktur. Dessa anslag skulle, om de var bestående och av långsiktig karaktär, ge betydligt mer forsk-ning och resultat per krona än vad som i dagsläget är fallet. Vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg finns önskemål om att förutom forskning inom disciplinen sjösäkerhet även forska inom områdena marin teknik kopplat till moderna skrovkonstruktioner, sjötransportlogistik och andra samverkansrelaterade områden.

Inom sjöfartsnäringen finns ett stort uppdämt behov av sjöfartsrelaterad forskning. De i dagsläget förmedlade 4 % är inte tillfyllest. Den totala an-delen av allokerade medel måste öka för att kunna täcka näringens hela behov av forskning inom segmenten sjösäkerhet, sjöfartslogistik, fartygs-konstruktion och framdrivningsteknik och bör uppgå till totalt ca 130 miljoner kronor.

Med en sådan, fortfarande förhållandevis låg andel av tillgängliga medel, skulle det vara möjligt att skapa säkra, miljöanpassade och energieffek-tiva fartyg som motsvarar marknadens och samhällets krav på framtida transportsystem.

Övriga synpunkter på utredningens förslag och slutsatser

Kapitel 2.5 Målbild för transportrelaterad FUD

Sveriges Redareförening vill särskilt uppmärksamma behovet av forsk-ning om ekonomiska styrmedel, inte minst olika handelssystem för emissioner. Sjöfarten har till följd av sin internationella karaktär, ett särskilt behov av dessa instrument, eftersom regionala konkurrens-neutrala regleringar av denna näring är svår eller omöjlig att åstadkom-ma.

Kapitel 3:1 Resurseffektiva målinriktade insatsformer

Svensk FUD-verksamhet har idag tyngdpunkten på forskningen och lider av bristen på medel och metoder som innebär att forskningen resulterar i nya produkter, tjänster och företag. Sveriges Redareförening delar upp-fattningen att det finns ett behov av fler aktiviteter av utvecklings-och demonstrationskaraktär. Begreppet ”time to market” bör i likhet med vad som skett i USA och Finland bli ett honnörsord som blir vägledande för hur medel inom demonstrationsområdet bör fördelas.

Kapitel 3.3 Tydligare samverkan och ansvarsfördelning mellan myndighe-terna

Sveriges Redareförening delar utredningens uppfattning att Luftfartsver-ket och Sjöfartsverket får ett sektorforskningsansvar inom respektive transportsektor på samma sätt som gäller för Banverket och Vägverket. Sveriges Redareförening anser att detta ansvar skall fördelas så snart som möjligt.

Kapitel 4.2.2 Sårbarhet och trygghet

Sveriges Redareförening anser att Sjöfartsverket och inte Räddningsver-ket skall ha ansvar för sårbarhet och säkerhet, inklusive securityaspekten inom sjöfartssektorn, eftersom dessa delar av fartygets säkerhet regleras genom internationella överenskommelser och efterlevnaden övervakas av Sjöfartsverket.

Kapitel 4:3 Infrastruktur

Inom området finns ett stort behov av trafikslagsövergripande forskning där landets behov av infrastruktursystem analyseras i ett helhetsperspek-tiv och inte för varje transportslag för sig, vilket leder till suboptimeringar. Sveriges Redareförening menar att samordningsansvaret för infrastruk-turfrågorna inte bara skall bäras av Vägverket och Banverket utan också Sjöfartsverket och Luftfartsverket.

4.4 Transportsystemet

Sveriges Redareförening delar uppfattningen att det är ett uppenbart problem att den ambition som Sverige har att av ast a vägarna genom att överföra mer transporter till sjö motverkas av att FUD-satsningarna på sjöfart är förhållandevis små och att detta gör det svårt att få en balanse-rad bild av helheten.

Kapitel 5 Slutsatser och rekommendationer

5.1 Förändrade former för finansiering

Sveriges Redareförening delar uppfattningen att starka och långsiktiga FUD-miljöer måste etableras. För sjöfartens del är Göteborg med Chalmers som huvudman ett för oss självklart val.

I likhet med utredarna anser Sveriges Redareförening att sjöfarten måste få en statlig huvudman och att det bör vara Sjöfartsverket som får denna roll. Vi kan inte förstå på vilket sätt det faktum att Sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk skulle utgöra ett hinder. Föreningen anser att Sjö-fartsverket så snart som möjligt skall få ansvar för sjöfartsrelaterad forskning och samtidigt som Luftfartsverket får ansvar för flygforsk-ningen. Om balans mellan trafikslagen och trafikverken skall åstadkom-mas, måste ett jämbördigt företrädarskap skapas på detta sätt och TRANSAM snarast få den nya roll som utredarna förespråkar.

Rutiner för att underlätta medverkan i EU-projekt är också en angelägen-het för svensk transportnäring och inte bara för forskare, eftersom nä-ringen ofta deltar med omfattande arbetsinsatser i ett EU-projekts för-studie. Förslaget tillstyrks.

5.2 Viktiga områden

Sveriges Redareförening delar uppfattningen att miljön är ett viktigt om-råde för framtida forskningsinsatser inom transportområdet. Föreningen vill understryka det utredarna pekar på i detta sammanhang, nämligen nödvändigheten av att de transportslag som idag har förhållandevis små forskningsanslag också får sina behov tillgodosedda. Svensk sjöfarts-näring ligger idag i framkant när det gäller miljöanpassad sjöfart och här finns en stor potential för utveckling av miljövänliga transportkoncept och därmed utrymme för expansion av befintliga rederier och nyetableringar inom svensk rederinäring. Den tekniska utvecklingen, t.ex. inom avgas-reningstekniken, ligger idag långt framme i Sverige. Den potential för snabb utveckling som nu finns och som kan resultera i nya produkter och tjänster och därmed företag, kan endast realiseras fullt ut om näringens satsningar tillförs kunskap och välutbildade människor genererade i ett statligt forskningsprogram inom det marina miljöområdet. MISTRA bör tilldelas en huvudroll och ökad medeltilldelning så att ett marint miljö-program kan etableras.

Sveriges Redareförening delar uppfattningen att trafiksäkerheten också är ett viktigt område och menar att den nu pågående av VINNOVA finan-sierade sjösäkerhet­forskningen, det s.k. Estoniaprogrammet, måste få fortsätta med i stort den omfattning den har idag, särskilt med tanke på att terroristfrågan ytterligare aktualiserat sjösäkerhetsfrågan.

Sveriges Redareförening delar utredarnas uppfattning att hållbara trans-porter är ett viktigt område. I detta sammanhang vill vi understryka att bristen på trafikslagsövergripande forskning och obalanserade forsknings-anslag mellan transportslagen kan vara det största hindret mot utveckling av hållbara transporter. Sjöfarten, som i såväl den svenska som euro-
peiska transportpolitiken lyfts fram som en hörnpelare i ett långsiktigt hållbart transportsystem och det enda som inte har kapacitetsproblem, måste därför på ett helt annat sätt lyftas fram som ett angeläget FUD-område. Den av utredarna rådande snedfördelningen när det gäller transportforskning måste korrigeras. Det är en brist att utredningen inte analyserar konsekvenserna av denna snedfördelning av FUD-anslagen. Redareföreningen menar att kunskapssnedfördelningen inom den offent-liga sektorn snarast bör kartläggas och konsekvenserna för samhället och samhällsekonomin närmare analyseras

Förslaget gällande särskild finansiering och särskilda former för s.k. pro-blematiserande/kritisk transportforskning tillstyrks. Sveriges Redare-förenings erfarenhet är att sådan forskning annars inte kommer till stånd när det exempelvis gäller att analysera nyttan/skadan av och kostnader-na för svenska särregler för svenskflaggade fartyg.

Göteborg som ovan

SVERIGES REDAREFÖRENING

Håkan Friberg, Bertil Arvidsson