Till SRF:s startsida

Yrken ombord

Omkring 14.000 kvinnor och män arbetar till sjöss på svenska fartyg. Besättningarnas storlek varierar beroende på fartygets storlek och fartygstyp. Dessa befattningar finns ombord:

Befälhavaren, som vanligen har sjökaptensutbildning från sjöfartshögskola, är fartygets chef och ansvarar inför rederi, lastägare och myndigheter för besättning och passagerare, fartyg och last.

Befälhavarens arbete innehåller många företagsledande uppgifter och det ingår en hel del ekonomi och administration som redovisning, bokföring, löneberäkningar och dylikt. Kontakten med rederi, lotsar, hamnar, lastägare etc. sköts oftast av befälhavaren via radiotelefoni och e-post. Befälhavaren har en viktig ledarroll som chef för det team som en fartygsbesättning utgör. Det ställs ofta krav på befälhavarens affärsmässighet, inte minst i samband med hanteringen av lasten och i kontakterna med lastintressena.

Däcksavdelningen

Överstyrmannen och andrestyrmannen är också vanligen sjökaptener. De går oftast vardera två fyratimmars vakter per dygn då fartyget är till sjöss. Då har de under befälhavaren ansvaret för fartygets navigering. De övervakar även lastning och lossning samt fartygets underhåll på däck och ser till att fartyget är i sjövärdigt skick. Styrmännen fungerar som arbetsledare för däcksmanskapet.

Någon av styrmännen har som regel hand om fartygets läkemedelsförråd och svarar till sjöss för sjukvården ombord.

Matroser arbetar huvudsakligen med fartygets underhåll och vård. De har oftast fått sin utbildning på gymnasieskolans Energiprogram. Matroserna deltar vid förtöjning, lastning och lossning och vid sjöklargöringar efter hamnbesök. Till sjöss ingår som regel en matros i vakttjänsten och står då utkik eller sköter andra arbeten som hör till sjörutinen. Det finns ett antal specialistbefattningar, t.ex. pumpman, båtsman och timmerman, som förekommer i vissa fartygstyper och som kan komma att bli vanligare i framtiden. Dessa befattningar kräver ofta lång erfarenhet och kvalificerad vidareutbildning.

Maskinavdelningen

Fartygets tekniske chef har vanligen sjöingenjörsutbildning från sjöfartshögskola. Den tekniske chefen är ansvarig för maskineriets och all teknisk kringsutrustnings ekonomiska och säkra drift samt dess underhåll och vård. I svenska fartyg är han/hon också fartygets brandchef.

Den tekniske chefens arbete innehåller dels många kvalificerat praktiska uppgifter, dels företagsledande uppgifter. Arbetet ställer stora krav på problemlösningsförmåga, handlingskraftighet och förmåga att improvisera under omständigheter som på fartyg ständigt förändras beroende på vilka farvatten som trafikeras, vilka laster som transporteras, vilka hamnar som anlöps etc. Arbetet är mångsidigt och den tekniske chefen får inte vara rädd för att i ena stunden förhandla med klassningssällskap och leverantörer medan han/hon i nästa stund ”mekar” tillsammans med övrig maskinrumspersonal när något särskilt brådskande eller komplicerat projekt behöver färdigställas i maskinrummet. Det mycket komplexa system som ett modernt fartygsmaskineri utgör kräver överblick. Inte minst visar sig detta i samband med den årliga ekonomiska budgetprocessen där den tekniske chefen spelar en mycket viktig roll.

Förste och andre fartygsingenjörerna har ofta sjöingenjörsutbildning. I deras arbetsuppgifter ingår övervakning av driften av huvudmaskineri och hjälpmaskineri med dieselgeneratorer, kylmaskineri, separatorer, pumpar, styrmaskin, belysning, däcksmaskineri och elsystem etc. Arbetet är dels intellektuellt stimulerande med många inslag av problemlösning, dels mycket praktiskt inriktat med stora möjligheter att få ta i med händerna och på detta sätt kunna visa resultat. De flesta moderna fartyg har sådan automatik att maskinrummet periodvis kan lämnas obemannat vilket innebär att fartygsingenjörerna numera vanligen inte behöver gå vakt likt styrmännen.

Motormän arbetar med maskinernas skötsel och passning samt utför underhålls- och rengöringsarbeten. De har vanligen utbildning från gymnasiets Energiprogram.

Reparatören sköter främst sådana reparationer som kräver verkstads-mekaniskt kunnande. Elingenjören/elektrikern har på vissa större fartyg hand om elsystemet och den eltekniska utrustningen. Dessa befattningar kräver kvalificerad vidareutbildning, ofta lång erfarenhet och de kan komma att bli vanligare i framtiden.

Intendenturavdelningen

Fartygskocken/Kockstuerten svarar för matlagning, proviantering och förråd och planlägger kosthållet och arbetet i byssan (köket). Denna person är mycket betydelsefull för trivseln ombord. Ofta är han/hon utbildad på kock- eller restaurangskola.

Mässman arbetar i mässen (matsalen) och i byssan med dukning, disk och städning.

Intendenturavdelningen på passagerarfärjor

På passagerarfärjor är antalet anställda inom intendenturen betydligt fler än på lastfartyg. Chefen för hotelldelen, restaurangerna och butikerna kallas för intendent. I organisationen arbetar t.ex. restaurangchefer, bartenders, båtvärdinnor, butikspersonal och servitörer/servitriser samt ett stort antal kockar, kallskänkor, mässmän och ekonomibiträden m. fl. De svarar för hotell- och restaurangverksamheten på färjan och betyder mycket för att passagerarnas upplevelse av servicen ombord skall bli så positiv som möjligt.

Har du frågor om att arbeta till sjöss? Kontakta: www.sjofart.org

Jobba till sjöss
Läs mer på SUIs hemsida